Statsminister Stefan Löfven fick frågor om assistans under ett besök i Västerbotten.
Statsminister Stefan Löfven fick frågor om assistans under ett besök i Västerbotten.

Löfven avvisar kritiserade assistansutkast

Framtiden för den statliga assistansersättningen och andra stöd för funktionshindrade pressar åter regeringen. Statsministern tar avstånd från hårt kritiserade utkast som regeringens utredare testat i en expertgrupp, om barn och äldres assistans.

ANNONS
|

- Det finns inga planer på att helt plötsligt ta bort den rättigheten för barn under 12 eller äldre över 80. Det finns inga sådana regeringsförslag, sade Stefan Löfven som svar på en publikfråga, vid ett tal i Centrumhuset i Robertsfors i Västerbotten på tisdagskvällen.

Åhörare undrade om den som behöver hjälp enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, också kommer att få det framöver.

ANNONS

Leva fritt

- En socialdemokratiskt ledd regering kommer aldrig att besluta om att vi ska försämra möjligheterna. Vi har inte förändrat lagen överhuvudtaget, vi ska se till att människor som behöver det ska kunna leva ett fritt och oberoende liv, det är en rättighetslagstiftning, sade Löfven.

Ett utkast, eller diskussionsunderlag, som regeringens utredare av LSS tog upp vid ett möte nyligen har fått organisationer för funktionshindrade, personer med assistans, anhöriga till dem och regeringens politiska motståndare, bland andra, att rasa. Frågan om hur den framtida versionen (LSS), den däri ingående statliga assistansersättningen och nio åtgärder till ska se ut mer än engagerar. Regeringen tillsatte utredningen om den 2016 och den ska vara klar i oktober i år.

Sedan hösten 2015 har assistansersättningen diskuterats extra mycket. Manifestationer och debatter med krav på regeringen har avlöst varandra. Regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan inför 2016 om att bryta kostnadsutvecklingen, liksom spardirektiv till utredaren, har tagits som intäkt för att regeringen är ute efter att dra ner, till varje pris. Uppmaningen till Försäkringskassan togs bort inför 2017.

ANNONS

Många förlorat

Men samtidigt har myndighetens tolkning och tillämpning av några domar från Högsta förvaltningsdomstolen gjort att hundratals som tidigare har fått ersättning för stora hjälpbehov fått den indragen eller reducerad, med stora följder för dem själva och anhörigas liv.

I höstas tvingades regeringen föreslå en snabb lagändring och stopp för tvåårsomprövningar av assistans, sedan Försäkringskassan skrivit larmbrev om följderna av ytterligare en vägledande dom.

Inte på kartan

- Som i alla andra sektorer så måste vi se över så att det blir så kostnadseffektivt som möjligt men det är inte något prat om att försämra rättigheter för barn under 12 år eller något annat, det är inte det vi har på kartan, säger statsministern till TT före talet i Robertsfors.

Han påminner om att Socialdemokraterna har ett "tydligt kongressbeslut på att vi ska ha en LSS och assistansersättning som fungerar".

TT: Men om utredaren kommer med sådana utkast (om barn och äldre över 80), måste ni inte skriva om direktiven då?

- Det är alltid så att en utredare är fri att föreslå men vi måste inte ta utredningen och dess förslag, det är regeringen som sedan lägger förslag.

ANNONS

I likhet med den ansvariga ministern, barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), framhåller statsministern att något måste göras åt det överutnyttjande, fusk och organiserad brottslighet som förekommer inom systemet med assistansersättning. Men utredningen har också en mängd andra saker att gå igenom, enligt direktiven. En fråga är var ansvaret för assistans ska ligga, delat som nu mellan stat och kommun eller kanske mer på kommunerna. En strid om vem som bör ta ansvaret pågår sedan länge, till nackdel för dem som behöver stöd.

TT, Robertsfors

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I januari i år hade cirka 14 800 statlig assistans, cirka 1 300 färre än 2015.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

2017 beräknas utgifterna för den statliga ersättningen ha blivit 23,2 miljarder.

I år väntas den sluta på 24,2 miljarder.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS