Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180217-oecdchef-583785_se.hp_1.jpg
Här beläggs mindre smickrande uppgifter för Sverige med sekretess av utrikesdepartementet.

Långsamt UD dolde Sverigekritik

Det tog åtta månader för UD att lämna ut handlingar om svenskar med skattefinansierade tjänster i internationella organisationer. Och uppgifter som är osmickrande för Sverige hemligstämplas, kan TT visa. UD är offentlighetsprincipens "svarta får", anser en expert.

När TT begär ut korrespondens från UD om tillsättningen 2016 av förra Sida-chefen Charlotte Petri Gornitzka på posten som ordförande i OECD:s biståndsorgan Dac är många uppgifter maskade – övertäckta. Utrikessekretess, hävdar regeringen. "Sveriges mellanfolkliga förbindelser" kan skadas om uppgifterna röjs. Beslutet har undertecknats av biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Men TT har även tillgång till flera dokument i omaskat skick och kan därför visa vad regeringen hemligstämplar. Det handlar bland annat om uppgifter som får Sverige att framstå i mindre trevlig dager.

Sverige lovade i Petri Gornitzkas ansökan att betala för hennes kansli på OECD, en kostnad för skattebetalarna på 12,4 miljoner kronor, visar TT:s granskning. Att kansliet bekostas av den som vill ha ordförandeposten är inte populärt i alla OECD-länder. En del länders lagstiftning uppges förhindra sådan finansiering medan mindre rika medlemmar inte har samma möjligheter.

"Stor bitterhet"

En sak som svenska UD inte vill ska bli känt står i ett referat av ett OECD-möte i juli 2016 om tillsättningen av Petri Gornitzka. Där har UD hemligstämplat följande mening om att den då tillfällige ordföranden Mario Pezzini från Italien var missnöjd: "Sekr menade att det inte varit en 'pleasant' (behaglig) process, utan sekr och Pezzini själv kände stor bitterhet över hur processen förlöpt".

I samma referat framgår att Belgien, som hade en motkandidat till Petri Gornitzka, tillsammans med USA och Australien påpekar "vikten av att se över formerna för finansiering av Dac-ordförandetjänsten". Men att just dessa länder är kritiska har UD också hemligstämplat.

Nils Funcke, ledande expert på offentlighetsprincipen, har granskat handlingarna.

- UD har använt sekretessbestämmelsen på ett sätt som det inte var tänkt, säger han.

"Oceaner av tid"

Sekretess kräver starka skäl, påpekar Funcke.

- Även om det skulle leda till störning eller irritation hos ett annat lands ledning att uppgifter röjs ska man lämna ut dem.

TT har också kommit över två mejl från juli 2016 där samma kritik som ovan framförs i OECD-kretsen. Dels påpekar en belgisk kandidat till Dac-chefsposten att alla medlemsländer inte "kan föra fram sina bästa kandidater på lika villkor." Dels får han medhåll av en tidigare Dac-ordförande, norrmannen Erik Solheim. Men deras mejl lämnar UD inte ut, fastän man har fått dem.

Det tar dessutom åtta månader för UD att lämna ut handlingar om vilka svenskars tjänster vid internationella organisationer som de senaste åren har bekostats av svenska skattebetalare. Och fallet Petri Gornitzka finns av något skäl inte med i handlingarna, det får TT begära ut separat.

Det är "otillständigt" att UD "tar oceaner av tid på sig", anser Funcke. Grundlagen kräver skyndsamhet.

- UD är det riktigt svarta fåret när det gäller att efterleva offentlighetsprincipens både krav och intentioner, säger han.

Kan mörka

När regeringskansliet hemligstämplar uppgifter kan det bara överklagas till regeringen själv. I detta fall kvarstod sekretessen även efter regeringens prövning.

- Att det ska skötas av kompisarna i regeringen sticker ju i ögonen så det bara skriker om det. Det är osnyggt i en demokrati, säger Funcke.

Han vill inte hävda att UD därmed medvetet mörkat osmickrande uppgifter, men höjer ett varningens finger:

- Det är ett system som möjliggör att man felaktigt kan undanhålla någonting som borde komma ut.

Isabella Lövin säger att hon bara kan beklaga att det tagit så lång tid, men hänvisar till sin chef, utrikesminister Margot Wallström (S). Enligt Lövin har Wallström tillsatt en arbetsgrupp som ska gå igenom hur UD efterlever offentlighetsprincipen.

- Den ska redovisa, åtminstone internt, i slutet av månaden när det gäller utlämning av handlingar, säger Lövin.

Fakta: Offentlighet och utrikessekretess

Principen om handlingars offentlighet har skrivits in i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen.

Offentlighetsprincipen är bland annat till för att riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete ska kunna granskas.

Handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter är i princip allmänna och normalt offentliga.

En myndighet ska normalt på begäran lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten.

Undantag görs bland annat vid utrikessekretess, "om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs". Att mindre och tillfälliga störningar eller irritationer inom ett lands ledning inte kan uteslutas ska dock inte alltid leda till sekretess.

Källor: Regeringen, tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen.

MEST LÄST