Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180211-prostatascreening-612681_se.hp_1.jpg
Vården skulle bli mer jämlik om allmän screening för prostatacancer införs, anser Prostatacancerförbundets generalsekreterare Göran Hellberg. Arkivbild.

Ja eller nej till screening för prostata?

Ska alla män mellan 50 och 70 kallas till regelbundna prostatacancerkontroller? Hittills har Socialstyrelsen svarat nej, men nu presenteras en ny rekommendation.

Prostatacancerförbundet har länge tryckt på för en allmän screening och hoppas att Socialstyrelsens nya bedömning som presenteras under måndagen blir annorlunda än 2014, då myndigheten senast satte ner foten i frågan.

- Vi vill att det ska vara screening på samma sätt som för bröstcancer. Det är ju trots allt så att 1 800 personer kommer för sent varje år och det tycker vi är förskräckligt, säger förbundets generalsekreterare Göran Hellberg till TT.

Får avgöra själva

I den nuvarande rekommendationen säger Socialstyrelsen att männen själva ska få avgöra om de vill göra en undersökning efter att ha vägt fördelar mot nackdelar. Följden har enligt Göran Hellberg blivit en ojämlik vård.

- I dag är det framför allt män i storstäder som tar väldigt många prov helt osystematiskt. Men om man däremot gör det systematiskt med en viss frekvens så skulle man nå hela landet, även dem som inte annars hade gått och tagit prov, säger han.

Det gamla argumentet mot allmän screening är att den kan medföra risk för behandling i onödan och risk för onödig oro. "Trots att prostatacancer ofta är en allvarlig sjukdom, är de flesta härdar av cancerceller i prostatakörteln små och beskedliga", skriver Socialstyrelsen i ett informationsblad om PSA-prov. Det innebär att cancercellerna växer till så långsamt att mannen i många fall hinner dö av någonting annat innan prostatacancern blir farlig. Samtidigt ger behandlingen ofta biverkningar i form av försämrad erektionsförmåga.

Ny forskning

Att Socialstyrelsen nu ser över sin rekommendation på nytt beror på att nya forskningsresultat har kommit efter 2014 när den senaste gjordes. Nya testmetoder skulle kunna ge bättre möjlighet att avgöra om behandling ska sättas in. Risken för onödig behandling med livslånga biverkningar kan därför ha minskat, skriver Socialstyrelsen på sin hemsida.

Men hur den nya rekommendationen ska vara utformad vill myndigheten inte avslöja förrän på måndag. Även om det skulle bli så att Socialstyrelsen föreslår allmän screening kommer det att dröja innan den införs. Först ska frågan gå på remiss till bland annat sjukvårdsregioner och specialistföreningar och sedan ska remissvaren bearbetas i fyra månader.

Fakta: Socialstyrelsens utvärdering

I de screeningmetoder som Socialstyrelsen nu bedömer kompletteras PSA-testet med ytterligare någon form av test för att träffsäkerheten ska öka.

PSA betyder prostataspecifikt antigen. Det är ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan.

Ett förhöjt PSA-värde i blodprov kan bero på prostatacancer eller någon annan sjukdom i prostatakörteln.

Lågt PSA-värde betyder mycket liten risk för behandlingskrävande prostatacancer.

Bakgrunden till Socialstyrelsens förnyade bedömning är att det kommit ny forskning om hur diagnostiken av prostatacancer ska kunna göras bättre och säkrare.

Till sin hjälp har Socialstyrelsen dels Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och dels ett antal andra experter.

Källa: Socialstyrelsen

MEST LÄST