Tusentals ensamkommande kan få en ny möjlighet att stanna i Sverige och gå på gymnasiet, efter att Migrationsöverdomstolen nyligen gav den hårt kritiserade nya gymnasielagen grönt ljus.
Det handlar om ungdomar som sökte asyl när de var under 18 år, men som i väntan på besked fyllt 18 år och vill få plugga klart exempelvis gymnasiet.
Men för en del av dem som omfattas av lagen, ingen vet hur många, har den långa asylprocessen helt brutit ner allt hopp och all vilja om att skapa sig ett nytt liv i Sverige.
Tappat hoppet
De lever på gatan, i drogmissbruk och kriminalitet.
- I måndags på Plattan ser vi en kille som står och håller kontakt i narkotikasyfte. Det är en afghansk kille som fyllt 19 år, fått alla avslag och väntar på sista avgörandet. Och det är som att se ett skelett. Det fanns inget hull över huvud taget. Känslan var som man föreställer sig en lägerfånge, berättar polisen Christian Frödén som jobbar med ensamkommande i Stockholm.
Han beskriver det hela som "en typisk bild" som möter polisen i Stockholms city.
- Det har blivit mycket vanligare, säger han.
Även i Göteborg har gruppen ensamkommande som lever under svåra förhållanden växt.
- Det ser vi när vi jobbar ute på stan. Mängden personer som befinner sig i olika former av processer med öppna ärenden hos Migrationsverket och som driver runt, den har ökat, säger Mikael Holmgren, biträdande chef på gränspolisen i region Väst.
Drivs ut på gatan
Fallgroparna under den utdragna asylprocessen är många, säger Christian Frödén.
- Dels åker de dit på narkotika. "Bara för att slippa tänka", är den klassiska kommentaren man har. Man vill inte ha en kick av drogerna, man vill bara glömma det som pressar på hela tiden, och det är ju asylutredningen – "ska jag få stanna eller inte", säger Christian Frödén.
Många klarar heller inte omställningen som sker på 18-årsdagen, då socialtjänstens ansvar upphör.
- Då drivs man ut i ett gatuliv, då ska man bo runt hos kompisar vilket inte funkar så länge, man bor på Centralstationen vissa timmar, där rasar många. Hur ska man överleva och få pengar? Där menar jag att man drivs in en kriminalitet som oftast är stöldbrottslighet och narkotikaförsäljning, säger Christian Frödén.
Inget intresse
I en tillvaro av tunga droger och brottslig verksamhet är risken stor att viljan till utbildning upphör.
- Det finns en grupp som inte har något intresse av att gå i skolan. Den långa ovissheten gör tyvärr att en del gett upp, de har inte orkat med. De har hamnat i de här gängen, de har hamnat i drogmissbruk. Det är tragiskt, säger Johnny Samuelsson, ordförande i Riksföreningen gode män och vårdnadshavare (RGMV).
Men många av dem hade kanske hamnat där i alla fall, säger Mikael Holmgren.
- Jag är inte så säker på att det har med utdragna processer eller gymnasielagen att göra. Av dem som kom hit 2015, när vi hade ett väldigt stort inflöde av flyktingar, var det redan då en viss procent som sysslade med den typen av verksamhet, som springer på stan, sysslar med droger och allsköns kriminalitet, säger han.
Om den här gruppen ska kunna ta sig in i systemet igen krävs mycket stöd från samhället, framhåller Christian Frödén.
- De flesta har en välfungerande svenska, en majoritet har pluggat och har haft ett starkt driv att acklimatisera sig. Bara man kan få stödet och få saker och ting på plats igen – någonstans att bo, en trygg ram med skolgång, kontakt med svenskar – då har jag gott hopp. Men samtidigt är det många som levt ett slitigt liv, och en del är nog faktiskt rätt så körda när man går ner i tungt opiatmissbruk.
Går under jord
Bland dem som saknar förmåga att styra upp livet igen kommer många sannolikt att stanna i landet illegalt, bedömer de som TT talat med.
- Det här är ofta söner som skickats ut från hemlandet för att kunna bidra till familjens försörjning. En del av dem som är här kan inte åka tillbaka tomhänta. Så de kommer att gå under jorden, säger Johnny Samuelsson.
Där löper de stor risk att utnyttjas av samvetslösa arbetsgivare, säger Christian Frödén.
- Det blir som det fall vi nyligen såg, en kille som får sova på restauranggolvet hos en pizzabagare. Han får ingen lön, men han får städa, bo där och laga mat. Det är en typisk grej som jag tror kommer att växa. Det är ganska elaka individer som drar nytta av den här gruppen som inte har någonstans att bo, säger han.
Fakta: Turerna kring gymnasielagen
Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.
Den drevs fram av Miljöpartiet efter förhandlingar med regeringspartnern Socialdemokraterna. I riksdagen fick lagen stöd från Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa.
Lagrådet sågade förslaget och skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".
Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) underkände lagstiftningen och vägrade att använda den.
Men den 25 september gav Migrationsöverdomstolen i en avgörande dom lagen grönt ljus.
Migrationsverket har nu återupptagit sitt arbete med ansökningar enligt gymnasielagen, som varit stoppat sedan i somras.
Källa: TT:s nyhetsarkiv
Fakta: Över 9000 har sökt
Hittills har 9650 ansökningar om gymnasielagen kommit in till Migrationsverket. 1159 ärenden är avgjorda, den överväldigande majoriteten är avslag. Bara ett tiotal hann få bifall innan arbetet med ansökningarna pausades i somras. 8453 ärenden är fortfarande öppna.
Den som får ja på sin ansökan får till att börja med ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs "aktivt deltagande" i studierna. Exakt vad som ska avses med det finns det just nu inga riktlinjer för, men det ska tas fram under 2018, enligt Migrationsverket.
En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det kan denna ansöka om permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning ställs en rad krav.
Källa: Migrationsverket
