Fariba Olsson kör eldriven Volvobuss för Keolis på linje 55 i Göteborg, där hastighet och drivfunktion på vissa platser styrs av ett så kallat geostaket. "Går inte att jämföra med andra bussar", säger hon glatt.
Fariba Olsson kör eldriven Volvobuss för Keolis på linje 55 i Göteborg, där hastighet och drivfunktion på vissa platser styrs av ett så kallat geostaket. "Går inte att jämföra med andra bussar", säger hon glatt.

Geostaket gör tung stadstrafik säkrare

Uppkopplade fordon som lyder virtuella begränsningar, så kallade geostaket, kan göra stadstrafik säkrare och mer miljövänlig.

ANNONS
|

Tanken med geostaket (eller "geofencing") är att sätta villkor för fordons tillgång till offentliga miljöer. Det kan till exempel handla om fartbegränsning, att bara eldrift är tillåten, eller att vissa fordon helt stoppas. En förutsättning är att fordonet är uppkopplat till ett styrsystem, som kan kompletteras med någon reservfunktion inom fordonet.

Yrkestrafik står i fokus när tekniken införs. Det finns redan funktioner som till exempel begränsar hastighet, eller slår larm om en transport med värdefull last avviker från den planerade vägen.

Motverkar terror

Geostaket gör det också svårare att använda fordon för terrorhandlingar, och fick därför uppmärksamhet efter dådet på Drottninggatan i Stockholm förra året.

ANNONS

Nu har Trafikverket lagt fram en nationell plan för området, som beskriver hur forskning, lagstiftning, datainsamling för digitala kartor och internationell samordning ska fortsätta.

Busslinje55 i Göteborg, med elbussar och hybrider, styrs redan av geostaket. Det ser bland annat till att hybridbussar går på eldrift där dieselkörning är förbjuden, som vid ändhållplatserna inomhus.

Farten regleras också av var man befinner sig. Bussen är programmerad att lyda hastighetsbegränsningen, till exempel vid skolor eller på den hårt belastade Götaälvbron.

- Där går det inte att gasa, beskriver Fariba Olsson, som i flera år kört Volvobuss för Keolis på linje55.

- När man kör ut från ett sådant område kan bussen hoppa till, om man har foten på gaspedalen. Men man vänjer sig, och det tar inte lång tid, tycker Olsson.

Resenärerna är nöjda med bussens hastighet.

- På andra linjer klagar folk ibland på att bussen kör för fort. Det händer aldrig här, säger Fariba Olsson.

ANNONS

Levererar nattetid

Keolis har tidigare kört en busslinje på samma sätt i Stockholm, men inte just nu. Där görs dock ett annat test av geostaket: Nattliga leveranser med lastbil till innerstaden nattetid – tyst och miljövänligt.

- När ett fordon kommer in i en viss zon, går det över på eldrift och kan bara hålla en viss hastighet, säger Mikael Ranhagen, enhetschef för trafikplanering i Stockholms stad.

Trafikverket hoppas att fordon som styrs av geostaket ska bidra till en lugnare allmän trafikrytm i städerna, med lägre hastighet och därmed färre olyckor.

Reservsystem

Om ett fordon av någon anledning kopplas ner från geostaketet, är tanken att ett reservsystem ska ta över tillfälligt.

- Det ska finnas information lagrad på själva fordonet. Vid varje hållplats kollar bussen själv var den är, säger Carl Johan Almqvist, trafiksäkerhetschef på Volvo Lastvagnar.

På lite längre sikt kan geostaket användas för begränsning även av privata fordon, till exempel i miljözoner.

ANNONS
TT

Fakta: Geostaket

Geostaket (på engelska "geofencing") är en digital geografisk zon där uppkopplade fordon kontrolleras av en programmerad styrfunktion.

Hastighet och drivmedel kan styras. Fordon kan även komma att stoppas helt, om de körs på otillåtet sätt.

Systemet fungerar via gps. Ingen utrustning behövs på själva vägen, eller i gatumiljön.

På sikt hoppas man kunna använda geostaket för att sänka fordons hastighet vid tillfälliga hinder, som vägarbeten eller olyckor.

ANNONS