Friskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. Arkivbild.
Friskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. Arkivbild.

Friskolor väljer invandrartäta orter

Friskolor etablerar sig i större utsträckning i områden med många högutbildade. Men de öppnar skolor i högre utsträckning också i invandrartäta områden, visar en ny forskningsrapport.

ANNONS
|

- Om man har en väldigt svartvit bild av hur friskolor etablerar sig skulle man kunna tro att de bara etablerar sig i traditionellt mer välmående områden. Men det är inte vad vi ser, säger docent Karin Edmark, en av författarna till rapporten När skolan själv får välja.

Rapporten ges ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), som är knutet till finansdepartementet.

ANNONS

Göra skillnad

Enligt studien etablerar sig alltså friskolor i både områden med högre socioekonomisk status, mätt i andel välutbildade föräldrar, och i mer utsatta områden. Det senare har mätts i andel föräldrar födda utanför Västeuropa. Den politiska majoriteten i kommunen väger också in – det är mer troligt att en friskola etablerar sig i en borgerligt styrd kommun.

- Vi kan inte säga vad som driver friskolehuvudmännen, men man kan tänka sig att man söker sig till ett område som Rosengård för att man vill göra skillnad eller för att där finns dåliga skolor som eleverna vill välja bort. Det skulle också kunna bero på att det är ett område där kommunen ger högre ersättning per elev, säger Karin Edmark.

Högre ersättning

Undersökningen ger inget belägg för att friskolor med förmodat vinstintresse, alltså skolor som drivs som bolag, i högre utsträckning än andra friskolor väljer etableringsort efter ekonomiska variabler. Det ser snarare ut som att det främst är de icke vinstdrivande friskolorna som väljer orter där skolpengen är högre eller lokalhyrorna lägre.

ANNONS

- Resultatet är överraskande, men måste tolkas försiktigt. Det saknas nämligen bra information om hur olika kommunernas skolpeng varierar beroende på område, säger Karin Edmark.

Fakta: Resultat i korthet

I ESO-rapporten har forskarna Nikolay Angelov och Karin Edmark analyserat vilka faktorer som varit viktiga för valet av etaberlingsort för friskolor mellan 1988 och 2009.

Resultaten visar att

- friskolorna tenderar att välja såväl områden med hög utbildningsnivå som områden med hög andel med utrikes födda.

- etableringar är vanligare i kommuner som inte styrs av en vänstermajoritet.

- det saknas stöd för att bolagsägda friskolor skulle i högre utsträckning skulle styras av ekonomiska variabler i form av hög skolpeng/låga hyror.

ANNONS