Resultatet på ett nationellt prov hänger fortfarande ofta på vem som rättat. Arkivbild.
Resultatet på ett nationellt prov hänger fortfarande ofta på vem som rättat. Arkivbild.

Fortsatta glapp mellan prov och betyg

I sex av tio fall kan man sätta frågetecken för det betyg elever fått i nationella prov, visar en färsk rapport från Skolinspektionen. Men nu ska provrutinerna ändras.

ANNONS
|

Skolinspektionen har låtit erfarna lärare bedöma ett urval redan rättade nationella prov i grund- och gymnasieskolan. Resultat: Totalt sex av tio genomförda prov fick olika betyg beroende på vem som rättat.

I fyra fall av tio har skolans lärare satt ett delprovsbetyg som är minst ett betygssteg högre än Skolinspektionens lärare. I två fall av tio har eleverna fått ett provbetyg som är minst ett steg lägre.

Enligt Skolinspektionens rapport har andelen generöst satta provbetyg ökat i gymnasieskolan.

Egna lärare

Rapporten visar också att det fortfarande är vanligast att elevens ordinarie lärare rättar proven.

ANNONS

- Vår huvudslutsats är att prov som sambedömts, bedömts av någon annan än elevens lärare eller avidentifierats vid bedömning visar genomsnittligt något mindre skillnader gentemot Skolinspektionens bedömning, än om elevens lärare själv rättat och känt till elevens identitet, säger Fanny Hemmingsson, Skolinspektionens projektledare.

Svart på vitt

Skolinspektionens granskning visar att det uppenbart finns utrymme för avvikelser i bedömningarna, trots att proven ska fungera som en nationell måttstock. Och generöst satta provbetyg kan innebära att slutbetygen också blir "glädjebetyg".

Men från och med nästa läsår blir det stramare rutiner. Riksdagen klubbade i onsdags igenom en lagändring som säger att proven ska digitaliseras och att resultaten från nationella prov ska ha särskild betydelse i betygssättningen. Lärarförbundet befarar att det senare leder till att de nationella proven får en alltför dominerande roll och vill att regeringen följer upp förändringen.

- Fortfarande ska läraren sätta betyg på allt eleven visat, men med förändringen får de lärare som är utsatta för hård press från elever, lärare och rektorer stöd att sätta ett rättvist betyg. Skolverket har ett allmänt uppdrag att följa utvecklingen på skolorna och jag kommer naturligtvis vara mycket intresserad av hur lagändringen tas emot, så det finns ett stort gemensamt intresse att hålla koll på hur det fungerar, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

ANNONS

TT

Fakta: Nationella prov

Nationella prov skrivs i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan och i vissa kurser i gymnasieskolan.

Proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.

Upprepade signaler om stor arbetsbörda för lärarna med rättning, fusk och glädjebetyg (för högt satta provbetyg och/eller för stora glapp mellan provbetyg och kurs-/slutbetyg) leder till att:

  • proven digitaliseras, med start efter sommaren 2018
  • resultaten på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning
  • provsvar ska bedömas av annan än undervisande lärare

Källor: Skolverket och regeringen

ANNONS