Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180104-fagelkrockar-573910_se.hp_1.jpg
En Airbus 320 tvingas landa på Hudsonfloden efter att ha krockat med fåglar. Alla ombord överlevde. Arkivbild.

Flygplatser kämpar mot fåglarna

Laser, gasolkanoner och mask som sopas bort från landningsbanorna. Med tekniska lösningar och manuellt arbete arbetar svenska flygplatser på att få bort fåglarna. Trots det krockar fåglar nästan dagligen med flygplan.

I slutet av november fick ett SAS-plan från Kalmar på väg till Kanarieöarna landa på Kastrup i Köpenhamn efter att ha krockat med fåglar strax efter start.

Planet kunde efter inspektion lyfta igen, men är ett exempel på en typ av incident som i dag rapporteras in dubbelt så ofta jämfört med 2010. Då rapporterades 175 fall in, förra året var antalet uppe i 346.

- Det är oftast helt odramatiskt. Man ser att fågeln hamnar i banan framför flygplanet. Men när man är så nära marken är det ibland så att man inte har någonstans att ta vägen. Man kan inte undvika kollisionen, säger Martin Lindgren, pilot och ordförande för Svensk pilotförening.

Den största fågeln han själv flugit på var en berguv.

- Det var en dov smäll. Det tog i propellerbladet, i samband med landningen. Det innebar att propellerbladet blev lite smått skadat och fick bytas, säger han.

Ökad medvetenhet

Fågelkrockar är vanligast vid start och landning. Därför måste varje flygplats ha ett så kallat fågel- och viltprogram, som granskas av Transportstyrelsen.

- En stor fågel är mer farlig än en liten, men många små fåglar kan också bli farliga, då den totala massan blir stor. Dagens jetmotorer är dimensionerade att klara upp till en fiskmås storlek, säger Jörgen Andersson, chef för sektionen för luftrum och flygplatser på Transportstyrelsen.

Även om antalet kollisioner minskade förra året är de på en betydligt högre nivå än i början av 2000-talet. Ökningen kan bero på att fåglar eller plan blir fler, att flygplanen blivit tystare och att rapporteringsviljan ökat.

- Man har absolut blivit mer medveten på flygplatserna och bedriver ett bra proaktivt arbete för att göra dem så oattraktiva som möjligt för fågel, säger Andersson.

Risk för olyckor

Kollisionerna innebär oftast inte några allvarligare skador på flygplanen, men kan ofta leda till förseningar, då planen måste kontrolleras. Och risken finns förstås att det går illa. 2009 tvingades US Airways flight 1549 att nödlanda på Hudsonfloden i New York efter att strax efter start fått sina motorer utslagna av kanadagäss. Händelsen fick naturligtvis stor uppmärksamhet, och satte fokus på risken med fågelkrockar.

I USA dödas årligen 25 000 kanadagäss av flygsäkerhetsskäl, men även andra fåglar dödas. Bara vid flygplatsen JFK rapporteras 26 000 fåglar ha skjutits mellan 2009 och 2013, varav 1 600 var skyddade arter.

Även i Sverige skjuts fåglar på landets flygplatser.

- I första hand gäller det att skapa så oattraktiva miljöer som möjligt. Men kommer fåglarna dit ändå kan det vara nödvändigt att skjuta av dem också, säger Jörgen Andersson.

Drönarfalk

Flygplatserna arbetar olika beroende på vilken typ av fåglar som finns i närheten. Det kan handla om att hålla gräset lagom högt, ta bort vattenspeglar, sätta upp taggar där fåglar annars landar och se till att det inte finns skräp – som annars kan locka fåglar.

Nästa steg är att skrämma fåglarna, exempelvis med smällar från pistoler eller gasolkanoner.

- Arlanda har provat en sorts laser med en våglängd som fåglarna är ganska rädda för. Så sveper man med dem brukar de sticka. Men det är bara effektivt när det är skymning och vid hög luftfuktighet, säger Andersson.

Sverige sneglar också mot andra länder, där man bland annat experimenterar med radar för att upptäcka fågelflockar i flygplanens väg, och drönare som ser ut som falkar.

Fakta: Exempel på kollisioner med fåglar

Den 2 april 2005 krockade ett American Airlines-plan efter start från flygplatsen Charles de Gaulle i Paris med en flock kanadagäss. En av gässen trängde in genom planets metall in i cockpiten. Planet kunde vända om och landa.

På 1980-talet trängde en fiskmås in i cockpiten på ett svenskt plan på inflygning till Örnsköldsviks flygplats. Fågeln missade styrmannens huvud med en decimeter.

15 januari 2009 tvingas US Airways flight 1549 att nödlanda på Hudsonfloden i New York efter att båda motorerna blivit utslagna av en flock kanadagäss. Alla 155 ombord överlevde.

10 november 2008 tvingades ett Ryanair-plan från Frankfurt nödlanda efter att båda motorerna slagits ut av ett antal fågelkollisioner.

I september 1988 tvingades Ethiopian Airlines flight 604 buklanda efter att en flock guineaduvor sugits in i motorn. 35 personer ombord omkom.

Källor: Transportstyrelsen, The Guardian, The Telegraph

Steven Day/AP/TT En Airbus 320 tvingas landa på Hudsonfloden efter att ha krockat med fåglar. Alla ombord överlevde. Arkivbild.

Fakta: Händelserapporer om fågelkollisioner

År Första halvåret Andra halvåret Totalt

2007 76 92 168

2008 60 84 144

2009 71 86 157

2010 50 125 175

2011 97 159 256

2012 108 183 291

2013 96 206 302

2014 125 214 339

2015 170 271 441

2016 137 209 346

2017 139

Källa: Transportstyrelsen

Fakta: Så jobbar flygplatserna mot fåglar

I Sverige använder flygplatser flera olika metoder för att göra flygplatser oattraktiva för fåglar.

Smällar: Med hjälp av pistoler eller gasolkanoner görs höga smällar för att skrämma bort fåglar.

Klippa gräset: Om gräset hålls lagom högt erbjuder det varken skydd eller lockar till landning.

Hålla rent: Skräp lockar till sig en del fåglar. Håller man rent och snyggt minskar risken.

Sopa bort mask: Efter regn kan det på sina håll komma upp mycket mask vid landningsbanor. De kan man sopa bort, eller införa spärrar.

Laser: På Arlanda finns en handhållen laser som kan skrämma fåglar.

Dränera: Vattenspeglar lockar till sig vissa fåglar, och tas därför bort.

Flygplatser i olika delar av världen har hittat på sätt att få bort fåglarna från flygplatsområdena. Här är några exempel:

Flygplatsen Schiphol i Nederländerna hade 2012 17 anställda som dygnet runt såg till att hålla fåglarna borta.

Högtalare som spelar upp fåglars varningsljud, som monteras på exempelvis bilar.

Förutom ljud kan också ljus användas för att skrämma fåglar, exempelvis intensiva blixtljus.

Hundar som jagar fåglarna.

Uppblåsbara fågelskrämmor.

Grisar som placeras ut där fåglarna trivs.

Vissa flygplatser använder då och då en falkenerare.

Fällor för att fånga in fåglar och flytta dem.

Drönare som ser ut som en falk.

Speciella lampor på flygplanen för att ge fåglarna mer tid att upptäcka dem.

Fågelradar för att upptäcka stora flockar och varna piloter, eller vid behov styra om planen.

Plantera grässorter, buskar och träd runt flygplatserna som fåglar inte gillar.

Nät och rep kan sättas upp för att göra vissa platser mindre attraktiva.

Påverka ägg som läggs i närheten av flygplatsen så att de inte kläcks.

Träna makaker att klättra upp i träd och förstöra fågelbon.

Källor: Robinradar, Scarecrow group, BBC, Transportstyrelsen, Science´

MEST LÄST