- Vi har goda skäl att anta att det kan minska polisens användning av skjutvapen, säger Pär Wärdig, som leder polisens elchockvapenprojekt.
Försöket kommer att pågå under två år i fem lokalpolisområden och i polisens insatsorganisation. Under utbildningen har poliserna möjlighet att prova hur det känns att bli träffad av elchockvapnet, men det är inget krav.
- Det kändes som att större delen av kroppen fick kramp, alltså som en vanlig kramp men många gånger värre. Och sedan blir det en överväldigande nervexponering i kroppen, man känner att man inte har kontroll över sina muskler och man faller ihop. Det varar några sekunder, berättar en insatspolis i Malmö.
Ett komplement
Polismannen, som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten och därför har skyddade personuppgifter, välkomnar det nya arbetsverktyget.
- Jag har varit i många situationer som insatspolis där jag bedömer att jag skulle ha kunnat använda elchockvapen, säger han.
Det blir ett komplement, understryker han, och kan bara användas i vissa situationer.
- Om man tar ett typärende: En psykiskt sjuk person med självskadebeteende som hotar att ta sitt eget liv, till exempel med en kniv. Då förhandlar vi självklart först. Vårt mål är att lösa situationen med så lite våld som möjligt och inget helst. Men om man börjar skada sig själv eller gör utfall mot oss måste vi ingripa. Vi försöker göra allt annat än att skjuta personen med vårt tjänstevapen och då är det här ett bra alternativ.
Pepparspray först
Elchockvapen används av polis i många länder, bland annat USA, Kanada och Australien. I Sverige var det på gång redan 2005, men då hade precis pepparspray börjat användas inom polisen och först ville man se effekterna av det.
I den så kallade våldstrappan jämställs elchockvapen med pepparspray och kraftiga batongslag. Instruktionen till poliserna är att det får användas i samma typ av situationer som just pepparspray. Fördelen med elchockvapnet är att poliserna inte behöver komma lika nära – det kan avfyras på ett avstånd på upp till sju meter.
- Det finns en möjlighet att verka på längre distans. Det ger en trygghet för dig som polisman att du inte behöver gå i närkamp och då orsaka skador på dig själv eller mer skador på den du ska ingripa mot, säger Pär Wärdig.
Fräser och sprakar
När polismannen lyfter elchockvapnet och siktar går det att sätta igång en varningsfunktion som gör att vapnet fräser och sprakar i mynningen. Två röda laserprickar visar var på kroppen det kommer att träffa – huvud, skrev och hjärtregionen ska undvikas. Det smäller ljudligt när de två pilarna med tunn koppartråd far iväg. Pilarna borrar sig in och en krets sluts i kroppen som stör ut signalerna till skelettmuskulaturen.
Om den som träffas faller olyckligt kan det bli farligt, men i övrigt bedöms risken för fysiska skador som liten. Av säkerhetsskäl ska vapnet dock inte användas mot uppenbart gamla eller sköra personer.
- I vissa fall kan elchockvapnet ha bidragit till dödlig utgång, men i de fallen skulle det lika gärna ha kunnat bli en dödlig utgång av batongslag eller en brottningsmatch, säger Pär Wärdig.
Fakta: Elchockvapen
Elchockvapnet skjuter ut två pilar med tunn koppartråd som leder el från vapnet. Pilarna borrar sig in i kroppen och en elektrisk krets bildas, som medför att hjärnans signaler till skelettmuskulaturen tillfälligt slås ut. Den träffade personer drabbas av kramp och faller ihop. Effekten varar några sekunder. Sedan finns möjlighet att skicka ytterligare en elsignal för förlängd effekt.
Nålarna är så tunna att det inte blir något stort sår. Den största risken för den som träffas är fallskador.
Till att börja med har svensk polis köpt in 70 vapen som ska användas på försök under en tvåårsperiod. De har kostat 17000 kronor styck.
I testgrupperna kommer det bara att finnas ett elchockvapen per patrull eller per insatsgrupp.
Elchockvapen används sedan länge av polisen i många andra länder, men exempelvis Norge och Danmark har ännu inte infört det.
Källa: Polisen
Fakta: Polisens användning av skjutvapen
Förslaget att testa polisiär användning av elchockvapen framfördes i en förstudie 2015 om polisens användning av skjutvapen.
Studien visade att polisen i genomsnitt avlossar skott vid knappt 30 tillfällen per år och i samband med detta avlider i genomsnitt en person per år.
Rapportförfattarna ansåg att polisens användning av skjutvapen är återhållsam och att den ligger på ungefär samma nivå i Sverige som i de övriga nordiska grannländerna.
Det är inte säkert att införande av elchockvapen kommer att minska polisens användning av skjutvapen, men enligt rapportförfattarna finns det starkt forskningsstöd för att det kan minska skadorna på både poliser och deras motparter. Antalet dödsfall till följd av polisens användning av skjutvapen bedöms kunna minska med en tredjedel.
Källa: Polismyndighetens rapport "Polisens användning av skjutvapen och eventuella behov av åtgärder", 2015
Fakta: Här testar polisen elchockvapen
Fem lokalpolisområden: Piteå älvdal, Vällingby och Södermalm i Stockholm, Västervik och Borås.
Polisens insatsorganisation.
Försöket ska utvärderas av Umeå universitet.
Källa: Polisen