En rad appar erbjuder användarna att skicka krypterad information, bland annat Snapchat. Användare kan exempelvis skicka meddelanden, bilder och dokument samt starta hemliga chattkonversationer där innehållet sedan raderas av sig själv. Arkivbild.
En rad appar erbjuder användarna att skicka krypterad information, bland annat Snapchat. Användare kan exempelvis skicka meddelanden, bilder och dokument samt starta hemliga chattkonversationer där innehållet sedan raderas av sig själv. Arkivbild.

Dataavläsning ska komma åt krypterade appar

Ska polisen få plantera spionprogram i misstänkta brottslingars datorer? Ja, anser en rutinerad terroråklagare, verktyget är absolut nödvändigt.

ANNONS
|

- När det gäller en viss typ av brott, och en viss typ av brottslingar, skulle jag vilja påstå att det i de flesta fall är helt omöjligt att komma någonvart utan det här, säger Tomas Lindstrand, pensionerad terroråklagare som arbetat mycket med grov brottslighet.

Regeringen har låtit utreda om svenska brottsbekämpande myndigheter ska få rätt att använda trojaner och annan teknik för att avläsa krypterad trafik från telefoner och datorer, så kallad hemlig dataavläsning. På torsdag presenteras utredarens förslag.

ANNONS

Bakgrunden är att det blivit svårare att avlyssna kommunikation när allt mer skickas via krypterade appar.

För tio år sen

Regeringen har framhållit dataavläsning som ett sätt för myndigheterna att nå ikapp, inte minst i kampen mot terrorism.

- Folk ringer inte till varandra, eller skriver ens sms längre, utan det är Whatsapp eller andra programvaror som krypterar kommunikationen. Hemlig dataavläsning handlar om att komma tillbaka till där vi var för tio år sedan när det gäller att bekämpa brott, säger Tomas Lindstrand.

Metoden används redan i till exempel Danmark, Finland och Tyskland. Men i Sverige har metoden varit omstridd. När frågan utreddes för tio år sedan hamnade den utredningen i papperskorgen.

Advokatsamfundet, som tidigare varit mycket kritiska till hemlig dataavläsning, har nu suttit med i utredningen som experter. Generalsekreterare Anne Ramberg vill inte uttala sig före torsdag. Men hon påpekar att det är en svår balansgång.

- Å ena sidan har vi säkerhet, trygghet och brottsbekämpning, å andra sidan är det rättssäkerhet och integritet. Det svåraste är proportionalitetsbedömningen – att intrånget står i proportion till nyttan som det kommer att göra, säger Anne Ramberg.

ANNONS

Få fall?

I dag finns fyra typer av hemliga tvångsmedel. Det som är svårast att nå upp till är hemlig rumsavlyssning, som i fjol riktades mot 55 misstänkta. Det kan jämföras med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (telefonavlyssning) som riktades mot över 1200 misstänkta.

Tomas Lindstrand befarar att kvalifikationerna för hemlig dataavläsning kommer att ställas för högt.

- Det finns hos mig en liten oro att det här förslaget ska ta sikte på de riktigt superallvarliga fall där man i dag får använda rumsavlyssning, säger han.

För att det ska bli någon nytta med det borde dataavläsning få användas enligt samma kravprofil som telefonavlyssning, anser han.

- Om inte förslaget går så långt att det täcker över det vi redan hade – då är det ganska misslyckat tycker jag.

TT

Fakta: Utredningen

Utredningen om hemlig dataavläsning har letts av Petra Lundh, lagman vid Södertörns tingsrätt, och lämnas till regeringen på torsdag.

Utredningen ska bland annat:

- Ta reda på vilket behov av hemlig dataavläsning som finns.

- Undersöka om hemlig dataavläsning skulle vara en effektiv metod för att bekämpa brott.

- Utreda om ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning.

- Överväga risken för att andra personer än den som är föremål för hemlig dataavläsning påverkas.

Det finns inget förslag om att den nya lagstiftningen skulle innebära ett krav på att det byggs in säkerhetshål i datorer och mobiler.

Källa: Inrikesdepartementet

Fakta: Hemliga tvångsmedel

Utredaren ska undersöka om hemlig dataavläsning ska införas som ett hemligt tvångsmedel.

I dag finns fyra typer av hemliga tvångsmedel: telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka som har talat i telefon och när samtalen ägt rum, men inte vad som sagts.

Det är domstol som beslutar i frågor om hemliga tvångsmedel.

I fjol användes telefonavlyssning mot 1253 misstänkta personer, kameraövervakning mot 117 misstänkta, rumsavlyssning mot 55 misstänkta samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot 2290 misstänkta.

Källa: Åklagarmyndigheten, regeringen

ANNONS