Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Omstridd. Gränshuskvarn utanför Ränneslöv har ansökt om laglighetsförklaring, men Kammarkollegiet anser att pappret kan förvisas till papperskorgen.

Kammarkollegiet vill stoppa gammal kvarn

Det lilla kraftverket Gränshuskvarn i Smedjeån möter tufft motstånd från staten. Kammarkollegiet kräver att mark- och miljödomstolen kastar kvarnens ansökan i papperskorgen.

Kvarnen och dammen i Tormarp utanför Ränneslöv har funnits sedan åtminstone 1830 men saknar modernt tillstånd.

Länsstyrelsen har krävt av flera privata kvarnägare i södra Halland att de ska söka tillstånd för att få sina gamla anläggningar lagligförklarade. Gränshuskvarn lämnade in sin ansökan i oktober, efter ett halvår långt samråd.

Läs även tidigare artikel: Tillstånd för småkvarnar kan kosta en miljon

Kammarkollegiet hävdar nu att samrådet inte genomfördes enligt reglerna. Bristerna är så stora att det föreligger ”ett absolut rättegångshinder”, anser kollegiet. Det skulle betyda att miljödomstolen måste avvisa ansökan.

– Det som har gått fel är att de inte har lyssnat på vad Kammarkollegiet skriver i sitt samrådsyttrande, säger Nils Leine, advokatfiskal vid Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets roll är att värna om allmänna intressen, så som fisken och friluftslivet. 

I sitt yttrande efterlyste den statliga myndigheten bland annat en beskrivning av det så kallade nollalternativet, det vill säga hur miljön i Smedjeån skulle ha sett ut utan kraftverket.

Läs även tidigare artikel: Utsiktslöst söka tillstånd enligt kollegiet

– Det har man inte haft tid att beakta, eftersom man skickar in ansökan i princip samma dag som man får vårt yttrande, säger Nils Leine.

Enligt Nils Leine har det tidigare hänt att domstolar avvisat ansökningar på liknande grund.

– Miljöbalken är extremt tydlig på det här med samråd, att de måste ske i tidigt skede och att man ska visa i miljökonsekvensbeskrivningen hur man har tagit hand om de synpunkter som kommit in, säger Nils Leine.

Gränshuskvarns ombud i tillståndsprocessen heter Walter Johansson. Han tycker att samrådet har gått rätt till och ifrågasätter Kammarkollegiets agerande.

– Vi var tvingade att lämna in ansökan ett visst datum. Det kände Kammarkollegiet mycket väl till. Man kan kanske misstänka att de avsiktligt fördröjde sitt yttrande för att göra det så besvärligt som möjligt för kraftverksägarna. Det är ingen hemlighet att de jobbar för att stoppa vattenkraften, säger Walter Johansson.

Han anser att nollalternativet inte går att beskriva så som Kammarkollegiet vill.

– Hur ska man beskriva hur det såg ut på 1500-talet? Det är en omöjlighet. Det finns rättsfall som säger att man inte kan ifrågasätta så gamla dammar, säger Walter Johansson.

Nils Leine på Kammarkollegiet håller inte med.

– De har bevisbördan hur det förhöll sig innan man byggde en olaglig anläggning. Det är bara att titta på hur det kommer att vara i miljön utan den här verksamheten, och beskriva hur naturen återhämtar sig utan vattenavledning och vandringshinder för fisk, säger han.

Mark- och miljödomstolen kommer att skicka Kammarkollegiets synpunkter till kvarnägarna för ett skriftligt bemötande. Hela domstolsprocessen brukar ta ett år.

Som HP tidigare berättat har Kammarkollegiet på förhand sågat ansökans chanser. Kvarnägaren rekommenderades i stället att söka ersättning för att riva anläggningen och återställa området.