Duktig. Vilka lärare är det egentligen som ska ha lönelyft?
Duktig. Vilka lärare är det egentligen som ska ha lönelyft?

Kritiserad reform viktig för rekrytering

Intentionen med Lärarlönelyftet är både god och bra, det menar Rikard Sjödahl, gymnasiechef på Sannarpsgymnasiet. Men trots det har kritiken mot reformen varit stor. Både i Halmstad och i landet i stort.

ANNONS
|

– Vi är jätteglada för den här reformen. Sverige behöver väldigt många fler lärare framöver och lönen är viktig, säger Rikard Sjödahl.

Läs också:Läraren Jörgen Karlsson sade upp sig på grund av missnöje

Han menar till och med att de lönesatsningar som gjorts de senaste åren redan nu börjat ge resultat när det gäller intresset för att söka till lärarutbildningar.

– Vi ser att det skett en omsvängning i intresset för att bli lärare och anledningen till det är lönerna. När villkoren blir bättre då blir det också mer intressant att bli lärare igen.

ANNONS

Men trots de goda intentionerna har kritiken mot reformen varit massiv. I går berättade HP om Jörgen Karlsson som sagt upp sig på grund av missnöjet med att inte ha fått ta del av reformpengarna. Hans kritik handlade främst om otydliga kriterier och att det finns många lärare som uppfyller kriterierna men som trots det inte får några extra slantar i kuvertet. En kritik han inte är ensam om. Förutom uppsägningar finns trogna lärare som blivit sjukskrivna eller som inte längre orkar samarbeta med kollegor på samma vis eftersom förutsättningarna för extrapengarna upplevs som så orättvisa. Och där håller Rikard Sjödahl med honom.

– Det här har varit en viktig reform. Men utformningen har inte varit bra. Man borde lagt in det i den vanliga lönerevisionen i stället, säger han.

Dels för att varje kommun eller skola på så vis kunde arbetat fram egna kriterier som stämde bättre överens med egna behov, men också för att man i den vanliga lönerevisionen har medarbetarsamtal där man diskuterar alltifrån mål till vilka kriterier som gäller.

Ett annat problem med reformen är att summan är villkorad trots att kriterierna är fasta.

– Det betyder att man bara kan ge ett visst antal lärare påslag oavsett hur många som uppfyller kriterierna. Det är egentligen en helt orimlig uppgift för rektorerna.

ANNONS

Det finns kommuner som gått runt det problemet genom att själva skjuta till pengar. Men så har man inte gjort i Halmstad. Ekonomi stavas förklaringen.

– Det skulle kosta oss omkring 50 miljoner om vi skulle skjuta till så mycket medel så att alla lärare skulle få en lika stor löneökning, säger Leif Johansson förhandlingschef,

Ekonomin är också förklaringen till varför man i Halmstad valt att göra tvärs emot statsbidragets intentioner och paketera satsningen som ett tillägg i stället för ett lönepåslag.

ANNONS