Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Maria Hedin (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande, är "bekymrad över kvalitén" på de underlag som hon och övriga politiker får inför sina beslut om skolans ekonomi.

Fel i redovisningen - därför verkar skolunderskottet skena

Det beräknade årsunderskottet för skolans verksamheter har sedan förra månaden räknats upp med ytterligare 5 miljoner, och är nu uppe i 32,7 miljoner kronor.

Men skolans kostnader ökar inte lavinartat, som det kan tyckas. Det har istället varit fel på de tidigare redovisningar som tagits fram under året. Den förklaringen lämnar barn- och ungdomsnämndens (bun:s) ordförande Maria Hedin (S).

– Det har brustit i de tidigare ekonomiska uppföljningarna. Vi har inte fått rätt siffror, säger hon.

Hon pekar på att man en bit in på höstterminen hade en prognos på -21 miljoner kronor för hela 2018. Vid novemberuppföljningen, som låg på bordet vid bun:s senaste sammanträde, var det -32,7 miljoner.

– Det har naturligtvis inte anställts mer personal under hösten, säger Maria Hedin och menar att den senaste redovisningen som förvaltningen tagit fram också är utförligare och ger förklaringar till underskotten. Men hon säger också:

– Jag är ändå väldigt bekymrad över kvalitén på de uppföljningar vi fått under året.

Från den politiska oppositionens uttrycker man också lättnad - inte över hur stort underskott som nu redovisas utan - över att rapporterna förefaller ha blivit bättre.

"Det är glädjande att se att det äntligen sker fördjupande analyser av prognoserna för barn- och ungdomsnämnden till detta möte", skriver Centerpartisten Malin Svan, i en kommentar som hon bett att få lägga till protokollet.

Skolkontoret har samma bokförings- och redovisningssystem som kommunens övriga förvaltningar. Men det är inte direkt på den punkten som problemet ligger eller har legat, förklarar Hyltes ekonomichef Ulrika Hjort.

– Bokföringen har gjorts som den ska. Problemet har handlat om att göra prognoserna, att veta vilka kostnader och intäkter som väntar under resten av året, säger hon.

Ett exempel hon pekar är Migrationsverkets bidrag till olika delar av skolans verksamhet.

– De söks för olika behov, men skolan får inte pengarna förrän 2-3 senare. Rektorerna är heller inte ekonomer och det handlar då om att föra vidare information om kostnader som ska komma.

Novemberredovisningen nämner ett sådant; ett byte av rektor på Kråkbergsskolan för vilken åtgärder som planerades i våras inte kommunicerades vidare till den som tillträtt för hösten.

Att man nu får bättre prognoser beror, enligt Ulrika Hjort, på att det satts in mer personella resurser för att samla in och redovisa de kostnader som löper i verksamheten.

Vid barn- och ungdomsnämndens senaste sammanträde, i onsdags i förra veckan, fattades inga beslut med anledning av det stora underskottet - vilket faktiskt är mer än tio procent av skolans hela ramanslag.

Tidigare har skolpolitikerna bestämt att nödiga åtgärder ska beslutas först i februari 2019, då en extern anlitad revisor också hunnit gå igenom ekonomin. De nedskärningar som då förväntas drabba skolan ska då verkställas först till nästa läsår 2019/2020.