Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ko med älgkalv, en syn som i Hylteskogarna denna höst och vinter inte varit lika vanlig som tidigare.

Få älgar har fällts i Hylte - "Det har varit klent med kalvar"

Jägarna i Hylte har misslyckats med att skjuta så många älgar som de skulle, under höstens och vinterns jakt.

Enligt de mål och beslut som sattes upp inför jakten, vilken inleddes 8 oktober i fjol, skulle 514 älgar skjutas inom det älgförvaltningsområde (Hallands Östra) som omfattar ungefär Hylte kommuns gränser.

I dagsläget finns endast 360 skjutna djur registrerade i länsstyrelsens databas. Älgjakten pågår formellt fortfarande fram till februari månads slut. Men det är orealistiskt att tro att man ute bland jaktlagen, under de sista skälvande veckorna, ska ge sig ut och skjuta de djur som fattas.

– Det ser konstigt ut i avrapporteringen, att inte fler fällda djur kommit in, säger länsstyrelsens naturvårdshandläggare Martin Broberg.

Länsstyrelsen ska kontrollera att jaktresultatet överensstämmer med kvoter av vuxna djur och kalvar som får skjutas och de förvaltningsplaner som jaktområdena fått godkända. Men den granskningen sätts igång först två veckor efter jakttiden löpt ut.

I dagsläget har Martin Broberg ingen teori om varför så få älgar har skjutits, utan hänvisar till de ansvariga för älgförvaltningsområdet. Han noterar dock att det så gott som uteslutande handlar om fällda årskalvar, vilket jägarna inte når upp till.

Av 206 beslutade vuxna kor och tjurar har 195 fällts i Hylte. Kalvkvoten har varit 308 djur, endast 165 har rapporterats fällda - alltså lite mer än hälften.

Observera att rapporteringen av ett skjutet djur måste vara inlämnat till räkningen inom två veckor, så nån större eftersläpning är det inte fråga om.

Morgan Erixon, ordförande för Östra älgförvaltningsområdet, säger att de få skjutna kalvarna har har med den fjolårets katastrofalt varma sommar att göra:

– Korna har inte fått så mycket kalvar under det år som varit. De som överlevt har dessutom varit små. Jag kan tänka mig att det finns jaktlag runt om i Hylte som därför dragit sig för att skjuta, säger han.

Ett av de större älgskötselområden i Hylte som inte nått upp till sin kvot av kalvar är Unnaryd - Jälluntoftas. Dess ordförande är Lennart Kullgren:

– Det finns inte så mycket kalv. Det verkar som att de som föddes in i juni och senare har dukat under.

Han berättar vidare att slaktvikterna på de 20-talet kalvar som fällt inom hans område har varierat kraftigt, mellan 30-70 kilo. De tyngre förefaller vara de födda i maj, som resultat av den normala brunsten hos korna.

Inom Långaryds Södra älgskötselområde, också ett av de större, kallar vissa jaktlag sina medlemmar till särskilda kalvjakt nästa lördag - vilket då också blir avslut på säsongens älgjakt. Men Lars-Erik Larsson, ordförande för skötselområdet, tror ändå inte att man då tar ifatt sitt beslutade mål.

– Det finns också en liten ovilja mot att skjuta kalvarna efter den sommar som varit. Man vill spara på dem för att få nya ungdjur och den vägen en bättre stam.

Han tillägger att de svaga och klena kalvarna naturligtvis skjuts. Den minsta kalven som fällts inom hans jaktområde vägde bara 15 kilo.

– Det blir naturligtvis inte några bra djur av dem.

Inför höstens älgjaktsstart rådde oenighet kring hur stor vinterstam älg man ska sträva efter. Jägarna har velat öka den för att få bättre en bättre stam till kommande år. Markägarna har velat minska stammen, för att hejda det hård betestrycket på trädplantor och växande skog - inte minst på den tall man försöker plantera.

Jägarna fick ge sig, efter att man i flera fall inte fick sina skötselplaner godkända och länsstyrelsen gick emellan.

Den här frågan är, med hänsyn till den dåliga kalvskjutningen, inte mindre aktuell inför nästa älgjakt.

– Vinterstammen är på väg att minska. Brunsten i höstas kom också sent. Älgarna är starkt påverkade av fjolårets värme. Det är ont om mat. Jag tror att det blir en dålig inkalvning även den kommande våren och sommaren, säger Lennart Kullgren.

– Älgarna får i sig för lite och samtidigt får dålig mat, säger Morgan Erixson, som i älgförvaltningsområdet formellt är representerad i sin egenskap av markägare.

Morgan Erixon beskriver älgjakten som en fråga om att uppnå balans mellan skog och vilt" . Han vill att den i större grad diskuteras utifrån den förändrig av mångfalden i skogen som skett under de senaste decennierna - en negativ sådan - och som förser älgen mindre av dess naturliga bete.