– Om vi bott i villa hade vi bara kunnat gå runt till andra sidan huset, men det går inte nu, säger grannen Bo Oskarsson.
Vid Saltsjövägen, invid Järnvägsleden, låg tidigare ett nedlagt charkuteri, men det mesta var öppen mark.
Sedan i vintras råder full byggyra på den exploaterade tomtremsan: I två längor ska här klämmas in tio radhus i tre våningar, med carport, uteplats och förråd.
De nya husen skulle först byggas med en nockhöjd på tio meter, men när grannarna protesterade var kommunen tillmötesgående och sänkte till nio meter i detaljplanen. Sedan kom byggherren med bygglovsansökan.
– Där har man också tillåtit en markhöjning på en meter, så det blir tio meter igen, säger Lennart Linderoth som bor i radhusen mittemot bygget.
I senare skeden har det också tillkommit en mur som avskiljer de nya husen från de gamla – belägen endast tre meter från grannarnas tomtgräns. I kommunens riktlinjer står att man sällan beviljar tillstånd för murar högre än 1,8 meter. Den här muren blir dock två meter hög. Men med markhöjningen och det faktum att grannarnas trädgårdar ligger i en sänka, blir muren i praktiken 3,6 meter hög emot dem den är tänkt att utestänga från insyn.
– Det blir ett fängelse från vår sida.
I mejlväxling med byggnadskontoret får grannarna bara veta att ”murar till en höjd av två meter har bedömts lämpligt”.
Att det skiljer mer än 1,5 meter i höjd mellan tomterna reser också frågan vad som kommer hända när det regnar mycket. Kommer trädgårdarna att översvämmas? Ingen sådan utredning har gjorts.
Ytterligare en sak är trafiken: När området växer förväntas fler bilar samsas på samma infarter, utfarter och parkeringsytor.
–”Det får gatukontoret lösa sen”, var svaret vi fick från kommunen. Man ser det genom ett nålsöga, utan att se till helheten, säger Lennart Linderoth.
De boende motsätter sig inte att få nya grannar. Frustrationen bottnar i hur de upplever att kommunen hanterat ärendet. Samråd har hållits, och de boende har fått ge synpunkter.
Men mycket har tillkommit efter det, till exempel markhöjningen och muren. De har också överklagat i flera instanser och bygglovet har därför inte vunnit laga kraft, men byggnadskontoret har gett startbesked ändå. Informationen från kommunens sida har hela tiden varit knapphändig och tvetydig, menar de.
Kommunens bygglovschef Ingegerd Persson ger sin bild av processen.
– Du måste förstå att det har varit så oerhört omfattande kommunikationer, vi svarar, och de blir aldrig nöjda. Man kan inte svara på samma sak, gång på gång. Vi har fattat ett demokratiskt beslut. Alla har fått komma till tals. Det är kommunstyrelsen som bestämmer vad som ska byggas i staden.
De boende har fått avslag hos länsstyrelsen och i mark- och miljödomstolen. Nu har de sökt prövning i Mark- och miljööverdomstolen.
– Men även om vi får rätt i vår överklagan så kommer bygget att ha gått så långt att det inte finns någon möjlighet att göra ändringar, säger Lennart Linderoth.
