Fem minuter innan konserten började knackade Molly Persson, åtta år, på HP:s reporters axel för att ställa den högst relevanta frågan:
–Ska det inte börja snart?
Mest såg Molly fram emot låten ”Copacabanana”. Hon struntade i att det regnade, för hon var på plats för att se en av sina favoritartister.
– Hans videor är jätteroliga, och han sjunger bra, säger Molly Persson.
Sean Banan gjorde entré i en blågul supermandräkt.
–Halmstad, har ni det bra? skrek han ut till publiken som högt svarade ja.
”Digedigedige dingdingding, här glider kingen in” sjöngs det när han tog sina första danssteg. Fyra kvinnor i färgglada kostymer dansade runtomkring honom. Inför sista refrängen ropade han ut till publikhavet:
– Alla ska sjunga med nu! Ta i från det djupaste avgasröret.
Konfetti i alla färger sprutades ut på de mest hängivna fansen som stod längst fram. Barnen sträckte ut sina händer för att fånga färgremsorna.
Till ett av barnen längst fram frågade Sean Banan om hon var glad. När hon svarade ja, svarade han med en dänga till en annan artistkollega:
– Men varför ser du ut som att du varit på en konsert med Måns Zelmerlöv då?
Regnet föll tungt och konsekvent. De flesta i publiken var klädda i regnkläder och många hade paraplyer med sig. Inför en av låtarna sade Sean Banan:
–Okej, nu sätter vi i gång så att den här showen är över så snabbt som möjligt.
När Sean Banan frågade om det även finns föräldrar som älskar honom var Johan Alexandersson snabb med att sträcka upp båda händerna. Med en öl i handen och sina två barn framför sig stod han och diggade med i låtarna.
– Han är asskön. Han bjuder på sig själv och kidsen älskar honom, säger han.
