Kerstin och Harald Onsum bor i Tönsberg i södra Norge. När de kunde köpa en sommarstuga i Frösakull för 35 år sedan föll många känslomässigt värdefulla bitar på plats för Kerstin, som ursprungligen kommer från Kvibille.
Långt senare bestämde de sig för att låta stugan bli en plats för hela familjen att samlas på.
Valet av byggmästare föll på en Halmstadbo. Kerstin och Harald Onsum ville vara med och göra en del arbeten själva och valde att bygget skulle ske på löpande räkning.
När arbetena påbörjades 2012 hade byggmästaren andra uppdrag också och byggde samtidigt ett privat bygge, en bostad till sig själv.
Hög slutnota
Parets sommarstuga är påkostad, framför allt sett till ytan och till dess utformning. Stugan har plats för att många ska kunna vistas där samtidigt.
Materialvalen är traditionella, i huvudsak valda utifrån det som gäller i dag, med bland annat mörk träfasad och sedumtak. Invändigt har de en tydlig tanke med såväl färgsättningen som nordiska, traditionella material.
Men när de räknade samman alla utgifter för bygget hamnade slutnotan på nästan 5,7 miljoner kronor, betydligt mer än de siffror som diskuterades ursprungligen.
Konsumenttjänstlagen ger kunden rätt att ta del av ett specificerat underlag. Paret ville se fakturorna och alla underlag för att ta ställning till det de betalat. Men trots att de passerade slutdatum för bygget, slutbesiktning och till och med inflyttning fick de inte kompletta underlag av byggmästaren.
Deras dörr satt hos byggmästaren
Harald Onsum ser tvisten i två plan: dels att byggmästaren brutit mot lagen när han undanhöll fakturaunderlagen, dels överdebiteringar.
–För mig är det viktigt att peka på att det rör sig om ett lagbrott.
Först flera år senare när de kopplat in advokat och tänkte stämma byggmästaren kom papperen fram, men inte alla. De kände ändå att deras misstankar bekräftades: att de hade betalat för mycket.
Fakturaunderlagen visade till exempel att bland deras leveranser av byggmaterial fanns det också andra adresser angivna. Med underlagen i hand kunde de börja räkna på mängderna de betalat för.
–Vi ser till exempel ut att ha betalat för lika stora mängder gips som byggskivor. Men vi har bara gips på väggarna i sovrummen. I alla andra utrymmen är väggarna gjorda med träpanel utanpå byggskivorna. Materialet vi betalat för till grunden motsvarar nästan två grunder och ytterdörren vi fakturerats för sitter på byggmästarens hus, säger Kerstin Onsum.
Stämde byggmästaren
Enligt deras sammanställning har de betalat för mycket. De stämde byggmästaren på 1,4 miljoner kronor, varav drygt 860 000 kronor rörde kostnader kring själva bygget och över 530 000 för de brister som de anser byggmästaren ansvarar för. Tvisten har pågått sedan byggtiden.
Nyligen skulle de ha mött byggmästareni tingsrätten, men förhandlingen ställdes in. Parterna nådde en förlikning. Utan att paret fick den kompensation de yrkade.
–Jag ångrade mig direkt och ville driva saken i rätten. Men det var för sent. Förlikningen var redan klar, säger Kerstin Onsum och förklarar att de hoppas att den här artikeln ska innebär ett avslut för deras del.
–När det stod klart att byggmästarens bolag var avslutat, fick vi rådet av vår advokat att dra ett streck och gå vidare. Vår hälsa har sviktat under den här tiden, Harald har haft två strokeanfall och själv har jag också drabbats av ohälsa. Men vi vill att andra ska få se ett varnande exempel, säger Kerstin Onsum.
Vill inte kommentera
När Hallandsposten ger byggmästaren möjlighet att beskriva sin uppfattning om tvisten säger han att den är över.
– Det är inget jag vill kommentera. Vi har gjort upp och vill inte prata om det i tidningen.
Inte ens i förhållande till att det riktas väldigt allvarliga anklagelser emot dig?
–Vi har gjort upp, ingenting har hänt och alla är nöjda och belåtna. Det finns inget att kommentera. Bara lägg ner skrivandet. Det är luft alltihop, i anklagelserna. Ingenting är sanning i det. Det är helt fel alltihopa och har inget allmänintresse.
Hans ombud, advokat Otto Hallgren, beskriver att det inte är ovanligt att det uppstår entreprenadtvister, frågor om beloppen är skäliga.
–I det här fallet var det krav på ömse håll, frågan var om det debiterade priset var oskäligt och om det fanns rätt till visst prisavdrag. Det var olika syn på det och bevisning på ömse håll,förklarar han utan att vilja gå in på några belopp i uppgörelsen, där ”ena parten fick en viss kompensation”.
"Inte så märkligt i sig"
Han uppfattar felen som upptäckts i fakturaunderlagen som ganska få, sett till den stora mängden fakturor, och beskriver att det berott på ”ren felräkning” att man inte bortsett från dem vid faktureringen.
–Det är inte så märkligt i sig, när det rör sig om väldigt mycket fakturor, säger han och konstaterar:
–Det bästa vore ju att det skrivs ordentliga, detaljerade avtal, från början. Båda parter är betjänta av det.
Senare gör byggmästaren ändå vad han kan för att ge sin syn på tvisten. Han är upprörd över vilka proportioner hela saken tagit. Hans uppfattning är att stämningen mot honom är djupt felaktig och hänvisar till att han varit verksam under lång tid. Han har gjort liknande uppgörelser förr, men aldrig hamnat i diskussion och blivit misstänkliggjord som i fallet med Frösakullsbygget.
–Jag var kanske inte den bästa med papperen under byggtiden. Jag hade ett stort jobb samtidigt och byggde också ett eget hus, papperen blev efter. När de bad om att få detaljerade underlag tog det kanske 3,5–4 månader innan de fick det de ville.
Inte flera år, som de hävdar?
–Absolut inte. Men det är en jäkla historia att få rätsida på det här. Vi kan till exempel visa att kostnaden för dörren, som de har som exempel, är avdragen. Vi har gått igenom alla fakturor och jag har gjort det igen med min advokat. Det är inte alls så som de påstod i stämningsansökan. Men jag hade dålig koll på fakturorna då, en och annan kan ha blivit fel, medger han.
"Dethär har varit fruktansvärt"
Inför förhandlingen i rätten hade han gått igenom allt material och visste att hans ifrågasättande av motpartens krav var rimligt.
– Jag tycker inte att jag ska behöva ta någon skit för något jag inte gjort mig förtjänt av, fortsätter han och förklarar att han lagt ut ett stort belopp på att få en utomstående part att värdera bygget och att den analysen pekar på att han åstadkommit förhållandevis mycket till ett förhållandevis lågt kvadratmeterpris, 20 000 kronor.
Om tvisten säger han kort och gott:
–Det här har varit fruktansvärt.
"Rätt att stämma"
Paret Onsums advokat, Lars Tindberg, vill inte kommentera tvisten närmare i en tidningsartikel. Han motiverar det med att parterna har nått en förlikning, men konstaterar kort att han inte ändrat uppfattning om att det var rätt att stämma byggmästaren.
–Han har en oerhört stor förklaringsbörda. Särskilt i förhållande till att han är näringsidkare och de är hans kunder, resonerar Lars Tindberg och hänvisar till regelverket i konsumenttjänstlagen.
Fakta: Det här säger lagen
Konsumenttjänstlagen är en lag med skyddsbestämmelser för den som avtalar om en tjänst med en näringsidkare. Tjänster som lagen syftar på är bland annat arbete på lösa saker eller på fast egendom, exempelvis reparationer, underhållsarbeten eller tillbyggnader.
Lagen föreskriver att näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmässigt och att han med tillbörlig omsorg ska tillvarata konsumentens intressen. Det innebär bland annat att han ska avråda konsumenten från tjänsten om den inte kan anses vara till rimlig nytta för denne.
Genom olika bestämmelser ser lagen också till att näringsidkaren ska fullgöra sina åtaganden mot konsumenten. Kunden får också rätt till att näringsidkaren ska fullfölja sina åtaganden eller, om det inte går, till ekonomisk kompensation i form av skadestånd.
Källa: Nationalencyklopedin, NE
