Färgglatt. Konstnärens vision av sopor är kanske något glättad. Men den nya sopsorteringen förutsätter plastpåsar med olika färger – två olika till att börja med. En för matavfall som ska bli biogas och en för hushållssopor som ska brännas. Bild: Ulf Hansson
Färgglatt. Konstnärens vision av sopor är kanske något glättad. Men den nya sopsorteringen förutsätter plastpåsar med olika färger – två olika till att börja med. En för matavfall som ska bli biogas och en för hushållssopor som ska brännas. Bild: Ulf Hansson

Optisk sopsortering närmar sig

Halmstads Energi och Miljö AB:s nya anläggning för optisk sortering av hushållsavfall är ute på samråd och om allt går enligt planerna införs det nya systemet nästa sommar.

ANNONS
|

Fullmäktige beslutade förra hösten att ge grönt ljus för en uppstart med sortering av två avfallsfraktioner; matavfall för utvinning till biogas samt övriga hushållssopor till förbränning i fjärrvärmeverket. Den initiala investeringen klubbades till 95 miljoner kronor för två fraktioner. Beroende på hur producentansvaret utvecklas för övriga återvinningsbara produkter kan kommunen senare utöka sorteringen till upp till sex fraktioner. I det läget är ambitionen att utöka upptagningsområdet till angränsande kommuner och närregionen.

Bakgrunden till beslutet är att Sverige 2010 tvingades inse att man inte lever upp till det satta matavfallsmålet. Året efter presenterades en utredning med olika alternativ för hur insamling och behandling av avfallet skulle ge bättre resultat.

ANNONS

2012 antog regeringen det nya nationella mål som slår fast att år 2018 ska hälften av allt matavfall i landet sorteras ut och behandlas biologiskt.

Den 21 maj 2013 antog politikerna i kommunfullmäktige i Halmstad en ny renhållningsordning. Den innehåller både avfallsplan och föreskrifter om hur avfallsinsamlandet ska gå till. Här finns också kommunens lokala mål för avfallshanteringen och de åtgärder som ska genomföras fram till 2016.

Kommunens mål är att minst 40 procent av matavfallet från hushållen i Halmstad, senast 2016, ska sorteras ut för att i nästa steg bli biogas.

För att nå dit behövs ett nytt system. Olika sorteringsmodeller har undersökts på vägen och bland annat Oslo och Eskilstuna har fått besök från Halmstad eftersom man där är i gång med optisk sortering av avfallet.

– Att vi valde optisk sortering med olikfärgade påsar beror på att det inte kräver så stor beteendeförändring hos kunden. Matavfallet går i en påse och övriga hushållsavfallet till den andra påsen för förbränning och allt slängs i samma kärl och hämtas upp av fordon som vi har i dagens bilpark, säger John Eriksson, verksamhetsområdeschef för avfall och återvinning på Hem.

Går allt enligt planerna ska den nya anläggningen för optisk sortering vara på plats ute vid nuvarande containerupplaget vid Hems anläggning på Kristinehed i juli nästa år. Upphandlingen av själva anläggningen är i skrivande stund i full gång och avslutas inom kort.

ANNONS

– Syftet är att ännu mer än i dag kunna ta till vara resurser ur det som slängs. Med en egentligen väldigt liten insats når vi en stor effekt i och med att vi kan få biogas ur det som tidigare bara gått till förbränning, säger John Eriksson.

Kommunen har i dag endast ansvar för insamling av hushållens avfall. Resten åligger respektive producent av plast, metall, kartong, papper och glas att ta tillbaka på återvinningsstationerna.

Från början var returinsamlingarna en utveckling av miljötanken medan det i dag har vuxit ytterligare. Nu finns ett stort ekonomiskt värde i återvinningsmaterialet och dess hantering.

I Halmstad har diskussionerna om en egen biogasanläggning, kanske i sam- arbete med någon annan kommuns energibolag, lyfts av och till under åren, men aldrig gått hela vägen.

– Med den nya sorteringen får vi matavfallet för sig och sedan alla påsar öppnats och behandlats blir slutresultatet en slurry, ett slags tankbar smet som transporteras i tankbilar till Laholms biogas. Skulle det vara fullt i Laholm går bilarna till Falkenberg, förklarar Eriksson.

När det handlar om sopor finns ofta en oro att fel saker hamnar i påsarna. John Eriksson är inte så orolig för matavfallet.

– Mat vet alla vad det är. Plockanalyser visar att just matavfallspåsarna har nästan 100 procent rätt innehåll. Folk vill göra rätt.

ANNONS

Optisk sopsortering växer i landet. Eskilstuna och Borås var först ute. Nu är även städer som Bromölla, Linköping och Vänersborg i gång. I Kalmar byggs en anläggning för fem fraktioner.

Även Hems kommunikationschef Anders Bredfell anser att Halmstad bör ha ambitionen att ”komma i framkant när det gäller att ta till vara på våra resurser” och har ”personligen högre ambitioner än de nationella målen”.

Kruxet i kråksången är kanske bara att medan Halmstadborna blir allt bättre på att källsortera och ta till vara på nämnda resurser blir renhållningstaxan dyrare. I januari i år höjdes taxan igen efter politiskt beslut i fullmäktige.

– Det kan tyckas vara ologiskt. Men det kostar att vara miljövänlig. Någon gång måste vi ta kostnaden och jag tror att de flesta av oss inte vill lämna det till våra barn och barnbarn. Hellre ta en mindre kostnad nu än att vänta och skapa en väldigt stor kostnad i framtiden. Om det ens går att vända på utvecklingen då, säger John Eriksson.

För att underlätta övergången till det nya systemet satsar Hem nu på en skolpedagog mot skolorna och en kommunikationstjänst med inriktning allmänhet och hushåll.

– Vi har alla möjligheter att klara våra sorteringsmål utan problem. Om vi når våra 40 procent utsorterat matavfall ligger vi väl framme och jag tror att vi krossar det med råge.

ANNONS

I dag är alla mest inriktade på vad som händer med avfallet efter att det har hamnat i soporna.

I framtiden måste vi, ännu mer, ändra beteende innan vi tar hem dem.

– Det vi måste jobba på är att göra valen redan i butiken och inte bära hem onödiga förpackningar eller mat som kommer att slängas innan vi hinner äta den. Enligt uppgift slänger varje svensk i genomsnitt 100 kilo mat om året. Där finns stora miljövinster att göra.

ANNONS