Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/4
ANNONS ▼

Olika bilder av läget för vattentillgången

Det talas mycket om de låga grundvattennivåerna i södra Halland och risken för att vattnet ska ta slut. Men hur illa är det egentligen? – Det är inga extremt låga nivåer, menar Bo Thunholm, grundvattengeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

SGU är den statliga myndighet som hanterar frågor kring bland annat grundvatten. Nyligen fick man regeringens uppdrag att utöka sitt arbete med att kartlägga och övervaka landets vattenresurser. 

I juni lanserades en öppen webbtjänst, där man tillsammans med SMHI erbjuder utförliga kartor över hur grundvattenläget utvecklas. Detta för att göra det lättare att bedöma risken för vattenbrist i olika delar av landet. På SGU:s hemsida kan man även följa resultaten från olika mätstationer dag för dag.

Den bild som ges för läget i södra Halland är dock inte helt lätt att uttyda. Ett klick på mätstationen i Halmstad ger beskedet att grundvattennivån är nära den normala. Den historiska kurvan visar också att nivåerna legat betydligt lägre andra år, senast 2010.

På SMHI:s hemsida är beskedet dock mer dramatiskt. Grundvattennivån i stora magasin, som är de som kommunen hämtar mest dricksvatten från, uppges ligga under eller mycket under den normala. I mindre magasin, som exempelvis ger vatten till egna brunnar, är nivåerna däremot normala i Halmstad och till och med över eller mycket över det normala i Laholm.

Men varför ges det olika besked? SGU:s Bo Thunholm förklarar:

– De mätningar vi redovisar gäller enstaka grundvattenmagasin. Tittar vi på stationen i Halmstad så ser läget inte så kritiskt ut. Går vi till stationen vid Nissaström ligger grundvattennivån lite lägre, men inte så att man hoppar högt. Tittar man bakåt i tiden så är dessa nivåer inte extrema eller historiskt låga.

– SMHI gör däremot beräkningar där man tar hänsyn till nederbörd, temperatur och avdunstning. På så sätt kan man också göra prognoser framåt, vilket är ett värdefullt stöd.

Bo Thunholm betonar också att vattentillgången inte bara är beroende av grundvattenivåerna, utan också av vilka tekniska lösningar som används och hur man väljer att säkra vattenförsörjningen.

– Här i Uppsala har man arbetat länge med att fylla på grundvattentäkterna med ytvatten. Så gör man på många håll i landet, konstaterar han.

Vattenbristen
Se mer från - Vattenbristen
MEST LÄST