Ett av 544 MST-team i världen: Jenny Langguth, Jenny Johansson, Camilla Bengtsson och Christian Bladh. Bild: Jari Välitalo
Ett av 544 MST-team i världen: Jenny Langguth, Jenny Johansson, Camilla Bengtsson och Christian Bladh. Bild: Jari Välitalo

MST – metod som räddar unga på glid

När familjen tappar greppet och ungdomar utvecklar ett riskbeteende kan tydlig struktur vara räddningen. Socialförvaltningens MST-team följer en mall som fungerar i 15 länder.

ANNONS
|

Det senaste året har MST-teamet haft kontakt med 31 familjer. Tio av dem är fortfarande inne i behandling. Av de återstående 21 fullgjorde 19 hela behandlingen. Av de 19 är det bara i ett fall som ungdomen inte bodde kvar i familjen vid behandlingens avslut.

–Hit kommer man via en utredning på socialförvaltningen, avdelningen för barn och unga. Vår målgrupp sträcker sig från 12 år upp till 18 år, när de blir myndiga. Det här är en insats som föräldrarna tackar ja till och samverkar i, beskriver teamledaren Jenny Langguth.

MST-teamet arbetar med familjer där ungdomarna har ”stora beteendeproblem”, som drogmissbruk, att de begår brott, inte kommer hem som de ska eller att de har ett aggressivt beteende.

ANNONS

Teamet består av fyra personer, utöver Jenny Langguth är det tre terapeuter. Det som främst utmärker deras arbete, förutom det strikt systematiserade arbetssättet, är att terapeuterna är väldigt tillgängliga för familjerna som är inskrivna i behandlingen.

–Terapeuterna har tre till fem familjer åt gången. Behandlingstiden är ungefär tre till fem månader. Vi försöker undvika att det blir kö hit, fortsätter hon.

Familjerna i behandling har antingen ansökt om hjälp själva, eller så har någon i ungdomens närhet gjort en eller flera orosanmälan. Visar en första utredning att ungdomen har ett riskbeteende erbjuds familjen att delta.

–I de allra flesta fallen handlar det om att vi fått orosanmälningar, antingen från polisen eller skolan.

Ungdomarna i familjerna som blir aktuella för MST-teamet beskrivs som ”placeringsnära”. De är alltså en hårsmån ifrån att placeras på hem för vård och boende, HVB-hem, eller i familjehem.

–Vi är de som verkligen är nära och försöker stoppa det. Det är alltid socialtjänsten mål att barnen ska kunna bo tillsammans med sina föräldrar, säger hon och beskriver styrkan med att komma utifrån när en familj har problem:

–Vi är väldigt analytiska, vi testar en sak åt gången och vet vad som har fungerat hos andra. Som förälder blir det lätt att man testar olika saker, men inte håller fast vid det och kan utvärdera ordentligt.

ANNONS

MST-modellen är intensiv. Familjerna träffar terapeuterna flera gånger i veckan. Terapeuterna har flexibla arbetstider och träffas familjerna i deras hemmiljö.

–Man förstår situationen bättre. Det är också enklare och vi får bättre tillgång till ungdomen. De är inte alltid sugna på att delta. Men vi tar inte över föräldraansvaret, vi hjälper föräldrarna att ta tillbaka det, beskriver Jenny Langguth.

MST står för multisystemisk terapi och innebär bland annat att man sätter upp mål som är tydliga och lätta att utvärdera. Det kan till exempel vara att ungdomen ska sluta röka cannabis. Det går att mäta genom drogtester och att föräldrarna gör drogkontroller.

–På varje beteende och varje mål gör vi en analys, för att till exempel se vad det är som möjliggör och triggar beteendet. Utifrån det skapar vi delmål.

Jenny Langguth är noga med att påpeka att inskrivningen i MST inte innebär något mirakel. Det handlar om hårt och systematiskt arbete som tar tid.

–Nätverket, släkten och anhöriga, måste ha tålamod. Precis som skolan och polisen. Det är en process, ett arbete som sker under flera månader.

Skulle inte det mänskliga räcka som argument, är det bara att tänka på kostnaden för alternativet att ungdomen inte kan bo kvar hemma. En placering på ett HVB-hem kostar tusentals kronor per dag och är inte heller det någon mirakelmetod.

ANNONS

Fakta: Det här är MST

MST har sitt ursprung i USA och är en behandlingsmodell som används av 544 team i 15 länder.

MST-teamet i Halmstad startade 2003 och har 25-30 familjer inskrivna årligen.

Verksamheten riktar sig till familjer med barn i åldrarna 12-18 år där det finns stor oro för allvarliga beteenden som skolk, aggressivitet, missbruk och kriminalitet och där det risk för att den unge behöver placeras på annan plats än i hemmet.

Metoden utvecklades på 1970-talet vid The Medical University of South Carolina i Charleston, USA.

ANNONS