Imamen Abu Muadh predikar varje fredag på både arabiska och svenska, vilket gör Halmstads moské till den i särklass mest besökta i staden.
Imamen Abu Muadh predikar varje fredag på både arabiska och svenska, vilket gör Halmstads moské till den i särklass mest besökta i staden.

Moskén växer och väcker känslor

Att ha så många besökare att lokalerna inte räcker till är få församlingar förunnat. Men planerna på att bygga en ny moské för Halmstads tusentals muslimer väcker känslor. Hallandsposten träffar imam Abu Muadh och några församlingsmedlemmar för att prata om framtiden och rädslan för islam.

ANNONS
|

Det är fredag eftermiddag och fredagsbönen khutban är nyss avslutad. Sedan snart ett år tillbaka är den uppdelad på två tillfällen för att alla ska få plats.

–Det går inte att säga hur många muslimer som finns i Halmstad och alla är ju inte praktiserande, men det är nog bortåt 10 000 som ser det här som sin moské, säger Yassin Yusuf, en av församlingens medlemmar.

Vi slår oss ner i cafeterian på ovanvåningen och imamen AbuMuadhserverar baklava och andra bakverk som blivit över från ett bröllop. I huset finns också en bönehall, ett separat rum för kvinnor, ett litet bibliotek och ett kontor för imamen.

ANNONS

– Min roll kan liknas vid en prästs. Jag är utbildad till imam och håller föreläsningar, ger råd, håller i vigslar och begravningar, förklarar AbuMuadh, som även tjänstgör som tolk i hemstaden Göteborg.

Huset på Fredsgatan i centrala Halmstad går under namnet Halmstads moské, men är inte den enda moskén i staden. På Andersberg finns till exempel en bosnisk moské och en somalisk.

– Vi är alla muslimer, men kommer från olika länder och har olika språk. Deras imamer predikar på bosniska och somaliska, medan vi har predikan på arabiska och svenska. Det är därför vi är så stora, förklarar Jehad Karkoukli.

Jehad har varit ansvarig för Halmstads moské, eller Islamiska barn- och kulturföreningen som man formellt heter, sedan starten för 26 år sedan. Han beskriver den betydelse som församlingens lokaler har.

– Utöver fredagsbönen kan man delta i bönestund fem gånger om dagen. Och på helgerna har vi föreläsningar, koranläsning, körsång och olika aktiviteter för barn. Ibland lagar vi mat tillsammans eller bara umgås. Det här är en plats där vi träffas och så har det varit i alla år.

Men sedan det blev känt att församlingen vill bygga en separat moské i Halmstad har något förändrats. På Facebook har gruppen "Nej till moské på Fyllinge" 925 följare och både kommunen och moskén har fått mer eller mindre hotfulla mejl, kopplade till mosképlanerna.

ANNONS

– Moskébygget väcker känslor, och det känns som att det bara blir mer och mer, säger Jehad Karkoukli.

– Och jag tycker inte det är konstigt att folk är rädda. Det som händer i Mellanöstern påverkar alla, även oss som bor i Halmstad. På tv ser vi människor som blir slaktade i islams namn och hör att det finns Isis-anhängare bland de flyktingar som kommer hit. Alla har rätt att vara rädda, men mycket av rädslan bygger på okunskap och fördomar. För att övervinna den måste vi börja träffas och umgås, säger han.

Imam Abu Muadhhåller med och menar att ett moskébygge, som kan samla alla Halmstads muslimer, inte ska ses som ett hot utan som en möjlighet att bekämpa extremism.

– De som är rädda för ett moskébygge i Halmstad ska veta att de som har en extremistisk ideologi inte heller vill att det ska finnas en moské här. De vill att muslimerna ska vara splittrade. Utan en trygg plats där vi kan samla och undervisa ungdomar blir det lättare att sprida den typen av ideologi. Det är inte moskéer, utan andra okontrollerade miljöer, som vi ska oroa oss för, säger han.

Finns det då företrädare för islamistisk extremism i Halmstad idag?

ANNONS

– Vi vet inte. Om de finns skulle de inte säga det öppet, konstaterar Yassin Yusuf.

– Som imam gör deras ideologi mig rädd, men jag tror inte att man flyr hit från ett krig för att starta ett nytt, säger AbuMuadh.

Istället målar han upp en visionär bild av Halmstads moské som en naturlig och viktig del av samhället.

– Vi vill bidra till integration och ser gärna att polisen och andra myndigheter kommer hit. Det är ingen här som vill något annat än att gynna samhället och skapa ett bra liv för sig och sin familj, förklarar han.

– Vi är inga terrorister, utan moderata muslimer som respekterar svenska lagar, säger Yassin Yusuf.

Men rädslan för moskéer och islam handlar inte bara om ytterligheter som Isis och terrorism. Det som är vardag för många muslimer, som att kvinnor döljer sitt hår och att man inte hälsar på det motsatta könet med ett handslag, väcker tankar om förtryck och bäddar för kulturkrockar.

– Vi förtrycker inte kvinnor, men kompromissar inte med vår religion. I islam är alla människor lika värda, men det finns regler för män och det finns regler för kvinnor, säger Abu Muadh.

Han förklarar att reglerna grundar sig på uttalanden från profeten Muhammed, som ses som Guds egna ord. Bland annat får man inte röra vid en person av motsatt kön, om man inte är nära släkt.

ANNONS

– Men det är ingen kvinnofråga utan gäller för båda parterna. En kvinna tar inte heller en man i hand, förklarar han.

Och att kvinnan täcker sitt hår, och ibland även sin kropp, menar han är ett uttryck för att islam vill beskydda kvinnor.

– En kvinna är inte bara en kropp, utan består av både kropp och själ. Gud ser till våra handlingar, inte till vårt utseende, säger han.

– Men jag kan inte begära att den som inte är muslim ska förstå detta. Däremot måste vi hitta ett sätt att leva tillsammans och respektera varandra. En del bär slöja, andra en kippa. Varför kan vi inte bara acceptera varandra?

Att muslimer skulle se icke-muslimer som orena och inte vilja umgås med dem förnekar både han och Yassin Yusuf bestämt.

– Nej, nej, det stämmer inte alls. Vi är alla lika inför Gud och ingen här har rätt att döma någon, säger Yusuf.

Fakta: Moskébygget

Islamiska barn- och kulturföreningen vill bygga en separat moské i Halmstad på upp till 1 000 kvadratmeter. Moskén är tänkt att bli en fyrkantig samlingslokal utan kupol och minaret. Bygget ska finansieras med pengar från församlingsmedlemmar och bidrag från andra moskéer i Sverige och övriga Europa.

Halmstads kommun har föreslagit en tomt vid infarten till Fyllinge, som ägs av kommunen. Vid en arkeologisk förundersökning har det dock hittats fynd från slaget vid Fyllebro som utspelades 1676. Frågan är nu om det krävs en större arkeologisk undersökning och om det är bättre att välja en annan tomt.

Moskébygget har även ifrågasatts av bland andra Kristdemokraterna i Halmstad efter att imamen Abu Muadhkallat homosexualitet för ett virus. Själv anser imamen att han har blivit feltolkad.

ANNONS