Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

s1

Mariette Lindstein lyckades fly från sekt

Halmstadbon Mariette Lindstein var bara 19 år när hon gick med i Scientologikyrkan. Här berättar hon om våldet, flykten och om sin roman – som handlar om hur det är att vara fast i en sekt.

Processen att fastna var långsam för Mariette och det tog många år innan hon insåg att hon ville därifrån.

– Det är som en färgskala, från vitt till svart. Däremellan är det oändligt många gråa toner.

Mariette kom i kontakt med scientologin när hon bodde i Halmstad år 1977. Det fanns ingen Scientologikyrka i stan så hon flyttade till Malmö där hon började gå kurser.

Ganska snart blev kostnaderna för höga så hon tackade ja till att bli personalmedlem och började arbeta för rörelsen för att kunna fortsätta sitt medlemskap.

Mariette minns de första åren som en lycklig tid där allt var spännande och nytt.

När hon fick ett erbjudande om att bli befordrad och få arbeta i huvudkvarteret i USA gick det inte att tacka nej.

– Det var en ära att få göra det, berättar hon.

Ganska snart när hon kom till Scientologikyrkans huvudkvarter Gold Base utanför Los Angeles blev arbetet tuffare.

Hon fick genast mycket ansvar och arbetade tillsammans med en av rörelsens högsta ledare, David Miscavige.

– Vi jobbade alla dagar, började klockan nio på morgonen och slet till midnatt om vi hade tur – ofta blev det ännu senare. Ibland kunde det gå flera månader då vi bara sov några timmar per natt.

Mariettes familj accepterade hennes livsval men kontakten blev mycket begränsad. De skrev brev till varandra men allt var censurerat.

– Vi fick inte skriva något som helst dåligt, så vad skriver man? De flesta breven bestod av ”allt är bra, jag älskar er”, säger Mariette.

Hemma i Sverige misstänkte dock hennes familj att något var konstigt.

– Men de kunde ju inte göra något, de trodde att jag var lycklig.

Det var inte bara posten som var censurerad, berättar Mariette.

Hon hade heller inget internet, fick inte se på tv, lyssna på radio eller läsa böcker.

– Vi var helt avskurna från omvärlden. Det var naturligtvis avsiktligt, när man inte har någon annan verklighet blir sektledarens ord lag, säger hon.

Gold Base är omringat av stängsel med sylvassa taggar. Vakter patrullerar dygnet runt för att hålla obehöriga ute – och behöriga inne. Ledningen uppmuntrade personalen att skvallra på varandra, om någon tvivlade på tron eller hade planer på att fly.

Huvudkvarteret ligger i öknen utanför Los Angeles och vid flyktförsök var det stor risk att bli infångad av vakter, berättar Mariette.

– Man hade bara en chans. Upptäckte de att man försökte fly så blev man bevakad dygnet runt.

När Mariette hade arbetat i Gold Base ett par år började våldet komma. Första gången hon såg David Miscavige, som alltså var en av de högsta ledarna, slå en medarbetare bestämde hon sig för att fly. Men det gick inte förrän hon hade en säker plan.

– David Miscavige hade ett entourage runt omkring sig som aldrig skulle tveka att använda våld om någon satte sig upp mot honom.

Trots den höga säkerheten hittade Mariette och hennes nuvarande man, Dan Koon, varandra i den osäkra miljön i början av 2000-talet.

Det började med att ögonbryn höjdes vid märkliga företeelser och små korta samtal fick dem så småningom att våga öppna sig för varandra.

– Ibland träffar man människor som man bara känner att man kan lita på. Dan är en sådan.

En dag i december 2003 såg Dan sin chans att rymma. Några dagar före julafton skulle han få två timmar på sig för att åka iväg för att köpa presenter. Den dagen cyklade han iväg och kom aldrig tillbaka.

När Dan hade flytt höjdes säkerheten ytterligare och Mariette var livrädd för att fly.

För att bli förflyttad till ett ställe med lägre säkerhet började hon spela förvirrad och disträ.

– De vill av säkerhetsskäl inte ha människor som är självmordsbenägna i huvudkvarteret, säger Mariette som blev förflyttad till en lokal mitt i stan där det inte fanns stängsel.

En dag, några månader efter Dans flykt, lyckades hon sluta tidigare på jobbet och i stället för att gå direkt till sovsalen flydde hon till busstationen.

Det första hon gjorde var att ringa Dans familj. Han hade sagt telefonnumret till henne innan han flydde och Mariette hade lärt sig det utantill.

Dan hämtade henne och i bilen började de prata om sina upplevelser.

– Det var första gången sedan jag flyttade till huvudkvarteret 20 år tidigare som jag kunde prata fritt utan restriktioner, berättar hon och ler vid minnet.

Väl ute i friheten var det de små sakerna som var de bästa: att kunna gå på bio, välja vilka böcker hon själv ville läsa och att få bestämma hur länge hon ville sova.

– Jag förstod inte hur människor som levde i frihet kunde ha problem. Vad finns det för problem när man har ett gott liv i frihet?

I Scientologikyrkan hade Mariette arbetat med att marknadsföra kyrkan för att få fler medlemmar. När hon kom ut ville hon göra något helt annat och fick jobb som nanny åt en liten pojke.

Mamman i familjen och Dans släktingar hjälpte dem båda att komma in i samhället igen.

– Det var som att ingen tid hade passerat men samtidigt var allting så annorlunda. Vi klädde oss som om det var 80-talet. Vi fick hjälp med allt. Hur man klär sig, använder mejl och hur man betalar räkningar, säger Mariette.

När de hade lämnat kyrkan åkte de ganska snart till Sverige. Då hade Mariette inte träffat sin familj på 16 år.

– Vi grät och det var sådan otrolig lycka. Mina föräldrar trodde aldrig att de skulle få se mig igen.

Den första kyrkan bildades år 1954 av författaren L. Ron Hubbard (1911–1986) mest känd för att skriva science fiction.

I dag är scientologin en internationell rörelse som har huvudkontor i Los Angeles och med kyrkor i många länder.

I Sverige finns det kyrkor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kända medlemmar i Scientologikyrkan är bland andra Tom Cruise, Kirstie Alley och John Travolta.

MEST LÄST