Lysande. Gruppchefen Kevin Wallentin och el- och belysningsingenjören Hans Ripén ansvarar för driften och utvecklingen av gatubelysningen.
Lysande. Gruppchefen Kevin Wallentin och el- och belysningsingenjören Hans Ripén ansvarar för driften och utvecklingen av gatubelysningen.

Mörkret i centrum byggs bort

Vitt ljus är återigen modellen i centrala Halmstad. Bättre ljusåtergivning skapar större trygghet. Med Led-lampor halveras energiförbrukningen.

ANNONS
|

Halmstads offentliga belysning omfattar över 24 000 belysningspunkter. Och det blir hela tiden fler i takt med att nya bostadsområden växer fram.

De senaste åren har Led-lamporna gjort intåg. De är överlägsna alla tidigare belysningstekniker. När kvicksilverlamporna ersattes med högtrycksnatrium skedde en halvering av energiförbrukningen. Samma effektvinst upprepas när Led-lampornas tar över.

– Trots att vi bygger ut belysningen hela tiden ser vi ändå att vi inte ökar det totala effektuttaget, konstaterar Hans Ripén, el- och belysningsingenjör inom offentlig miljö.

Läs även:HFAB har lärt sig konsten att se ljuset i tunneln

Ur trygghetssynpunkt är Led-tekniken välkommen. Den innebär att de gula lamporna ersätts med ett vitt ljus. Det gula hade sina brister, ljuset riskerade att förvränga synintrycken. Röda bilar kunde exempelvis uppfattas som bruna.

ANNONS

– Om vi inte använder Led-lampor använder vi metall-halogen. Bytet sker först och främst i de centrala delarna av staden, i parker och längs gångstråk. I miljöer där man kanske känner sig lite otryggare.

Kommunens håller på att ta fram ett belysningsprogram. I det poängteras vikten av att skapa trygghet. Det innebär bland annat att man ska tänka på att människor som rör sig ute på natten ska kunna orientera sig och att de känner sig tryggare om de ser vad som sker i omgivningen.

– Belysningsprogrammet går bland annat ut på att göra det enkelt för våra kolleger när de planerar belysning i nya områden, säger Hans Ripén.

Under det kommande året planerar kommunen bland annat att förbättra belysningen längs med Karl XI:s väg. Halva jobbet är gjort, från rondellen fram till korsningen med Klammerdammsgatan. Nu återstår delen till Skolgatan.

– Vi har sänkt ned belysningen, så att den inte är inbyggd i träden. Effekten syns tydligt vid busshållplatserna mellan Brogatan och Klammerdammsgatan. Vidare på Karl XI:s väg ser man att stolparna är ovanför träden, ljuset kommer inte ned och platsen upplevs som otrygg av många människor. Där ska vi byta ut belysningen under det kommande året. Det är viktigt eftersom det rör sig mycket människor där, förklarar Hans Ripén.

ANNONS

Underhållet av belysningen i kommunen är omfattande. Bara reparationer av påkörda lyktstolpar innebär drygt 50 uppdrag om året. Planen för det kommande året är att byta omkring 150 lyktstolpar och 200 armaturer. Takten är egentligen inte tillräcklig.

Stolparna beräknas ha en livslängd på omkring 50 år. Med 200 byten om året tar det över 100 år innan alla stolpar är bytta.

De gamla ljuskällorna, själva lampan alltså, hade en livslängd på 4-5 år. Led-lamporna beräknas hålla i mellan 12 och 15 år.

– Led-lamporna börjar sjunka ned till ”vanliga” priser. Det är alltså stora pengar att spara, som vi kan använda till andra insatser. Det är faktiskt riktigt roligt. Vi ser ju tydliga resultat av det vi gör, resonerar Hans Ripén.

Men underhållet av gatubelysningen innebär ett ständigt pussel. Eftersom det inte finns en gigantisk tavla som visar vilka lampor som fungerar är tips från allmänheten helt avgörande. Första veckan varje månad åker reparationsteamet runt och lagar trasiga lampor.

Tanken är att en felanmäld lampa alltid ska lagas senast inom 30 dagar.

– Men det kräver att vi får hjälp från allmänheten med tips om trasiga lampor. Vi samlar ihop reparationerna eftersom det vore omöjligt för oss att åka varje dag, vårt sätt gör arbetet effektivare, säger Hans Ripén.

ANNONS

Påkörda stolpar eller ren skadegörelse repareras oftast snabbare eftersom skadorna kan vara mer akuta.

– Det har blivit bättre. Vi får in många fler anmälningar om trasiga lampor numera samtidigt som skadegörelsen sjunkit. Varje lagningsvecka har vi ett 40-tal lampor som vi fixar.

Under de senaste åren har belysningen på de stora infartslederna till centrala Halmstad bytts ut till den effektivare Led-tekniken. Senast fick Laholmsvägen sitt lyft. Under det kommande året sker samma sak med Enslövsvägen. Arbetena omfattar såväl belysning för motortrafiken som för gående och cyklister.

– Belysningen har förändrats genom åren. Förr satte man vägbelysningen utefter vägarna. Måste man välja i dag sätter man hellre den på gång- och cykelbanorna och låter körbanan vara mörkare. Bilarna har ju egen belysning, konstaterar Hans Ripén.

Fakta: Fler människor ute ökar tryggheten

En mörk miljö utomhus upplevs som otrygg och gör att många låter bli att gå ut. Det minskar den sociala kontrollen och ökar risken för brottslighet.

Ökad belysning kan göra att fler människor rör sig utomhus. Det fungerar i sin tur avskräckande för de som planerar att begå brott.

I ett bostadsområde signalerar bättre utomhusbelysning att området är omhändertaget, i förlängningen får det sammanhållningen och den informella kontrollen att öka.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, bör förbättrad utomhusbelysning i första hand användas:

  • På platser där människor vistas kvälls- och nattetid, exempelvis parker och promenadvägar
  • På platser som upplevs som otrygga
  • På platser där det finns en hög och koncentrerad nivå av brottsproblem för att förebygga brott som är planerade

Källa: Brottsförebyggande rådet

ANNONS