Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Matts Skagshöj, universitetsadjunkt, Viveka Hedbjörk, chefredaktör på Hallandsposten och Ronny Severinsson, universitetslektor, ingick i panelen under ett samtal på temat "Halmstad utan Hallandsposten". Adam Andersson från Europa Direkt Halland var samtalsledare.
Matts Skagshöj, universitetsadjunkt, Viveka Hedbjörk, chefredaktör på Hallandsposten och Ronny Severinsson, universitetslektor, ingick i panelen under ett samtal på temat "Halmstad utan Hallandsposten". Adam Andersson från Europa Direkt Halland var samtalsledare.

Lokaljournalistikens roll var på tapeten i biblioteket

Mediekoncernen Stampen AB står under rekonstruktion. Och vad skulle det då innebära för Halmstad om Hallandsposten försvann? Det var temat när HP tillsammans med högskolan bjöd in till samtal på Stadsbiblioteket under torsdagskvällen.

Ett 30-tal åhörare hade vid 18-tiden slagit sig ner för att lyssna på vad panelen hade att säga om saken. 
Samtalet inleddes med att Hallandspostens chefredaktör Viveka Hedbjörk fick frågan om det finns ett reellt hot att Hallandsosten kan komma att läggas ned. 

– Det är en hotbild som vi i så fall delar med alla andra tidningar i Sverige just nu. Hallandsposten är inte en av de mest utsatta tidningsprodukter som finns i landet. Den akuta kris som vi är inne i just nu beror inte på Hallandspostens utan det är ett ägarproblem där man har köpt på sig för dyrt och för mycket under för lång tid, svarade Viveka Hedbjörk. 

Med i panelen fanns även samhälls- och kommunikationsforskarna Matts Skagshöj, universitetsadjunkt, och Ronny Severinsson, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad. 
Frågad vad det skulle innebära för demokratin om tidningen försvann svarade Ronny Severinsson: 

– Jag menar att det skulle vara absolut förödande. Man talar om tre viktiga funktioner för all press. Det är att informera medborgarna, det är att granska både politiker och andra organisationer och det är att vara ett öppet forum för debatt. Den rollen betyder jättemycket för politiken. 

– Men jag tror inte att det kommer att hända. Det finns ett generellt problem för alla tidningar som handlar om att man har svårt att få intäkter. Det pågår mycket tankeverksamhet kring hur man ska lösa det här problemet, bland annat inom den medieutredning som nu ska presenteras om ett par månader.  

Matts Skagshöj var inne på att det är för tidigt att säga vad ett Halmstad utan Hallandsposten skulle innebära. 

– Jag skulle säga att det beror på vad som kommer istället. Det finns ett antal duktiga journalister på Hallandsposten som kanske inte bestämmer sig för att syssla med någonting annat bara för att tidningen lägger ner, säger han. 

En stor del av samtalet kom också att handla om de utmaningar som mediebranschen står inför. Däribland diskuterades fallande intäkter som en följd av att färre vill betala för det journalistiska innehållet och att fler aktörer slåss om annonsörernas pengar. 
Flera åhörare undrade hur det förändrade ekonomiska läget påverkar innehållet. 

– De jobben som tar väldigt lång tid att efterforska och beskriva på ett bra sätt hinns inte med på samma sätt som de gjorde tidigare. På så sätt har den här krisen utarmat journalistiken. Sedan vill jag nödvändigtvis inte säga att det enbart är dåligt. Det har skärpt oss som jobbar redaktionellt med att verkligen försöka arbeta med det materialet som är viktigast och som flest är intresserade av, säger Viveka Hedbjörk. 

MEST LÄST