Som grund för sin forskning har de följt hur sjuksköterskestudenternas reflektionsgrupper diskuterat de böcker de fått läsa.
– Studenterna har också fått svara på enkätfrågor om hur de reagerat på romanerna och fått reflektera kring vad de lärt sig, berättar litteraturvetaren Anna Fåhraeus.
Forskarna håller fortfarande på att gå igenom siffrorna och fältanteckningarna från diskussionerna, men Anna Fåhraeus menar att det finns tydliga signaler på att vissa partier i böckerna väcker samma känslor hos de flesta.
– Ibland är det två tredjedelar som tycker likadant, ibland är det till och med tre fjärdedelar, säger hon och pekar på hur författare ibland är medvetet diffusa med att skriva ut exakt vad folk känner.
– Man vill överlåta åt läsaren att själv räkna ut hur huvudpersonen reagerar på något. I stället för att skriva att karaktären exempelvis är nervös beskriver man känslor som gör att en läsare sätter sig in i personens situation.
– Dessutom håller man sig till ett litet antal medverkande personer, annars blir det för rörigt och för opersonligt för att man ska ta till sig det som händer karaktärerna.
Anna Fåhraeus tycker också det är intressant att titta på dem som inte reagerar likadant som majoriteten på en viss bok; hur det som väcker empati hos många kan väcka antipati hos en del.
Frågan är om det finns någon skillnad mellan dem som är bokmalar sedan gammalt och dem som knappt läst en roman innan de gick de här kurserna.
Enligt Anna Fåhraeus är det också viktigt att sjuksköterskorna fortsätter att läsa under sitt yrkesliv.
– En bra bok kan tillfälligt väcka ens empati, men efter ett tag avtar den effekten. Vi vill få i gång en livslång lust till skönlitteratur så att empatin kan fortsätta att påverkas.
I september anordnas dessutom en konferens på Högskolan i Halmstad om hur läsande kan främja empati. Målgruppen är bibliotekarier, lärare och sjuksköterskor – och man räknar med runt 150 deltagare. Förutom stöd från Region Halland har man fått 93 000 kronor av Vetenskapsrådet till konferensen.
– Med tanke på att Vetenskapsrådet mest brukar stödja projekt på de stora lärosätena känns det extra kul att vi blir uppmärksammade av dem, säger omvårdnadsläraren Jeanette Källstrand Eriksson.
Fem forskare har tackat ja till att delta, bland annat holländaren Matthijs Bal, som är professor i ansvarstagande arbetsledning vid University of Lincoln i Storbritannien.
