– Vi har i många år letat efter möjliga grundvattentäkter som går att exploatera och göra till kommunala vattentäkter, säger Mattias Leijon, förvaltningschef på Laholmsbuktens va, LBVA.
Dricksvattenförsörjningen baseras på grundvattnet i både Halmstads och Laholms kommuner. Totalt finns 24 vattentäkter, men i de flesta märks en tydligt sjunkande grundvattennivå. Därför har sju nya potentiella täkter undersökts närmare.
– Men prognosen för vattenbehovet visar att det är mycket mer vatten vi behöver totalt sett. Kort sagt så finns det inte tillräckligt mycket grundvattenresurser i Halmstad och Laholm för att skapa en långsiktig trygghet, menar Mattias Leijon.
Läs även:Här ska framtidens vatten produceras
Flera av de vattentäkter som drivs i dag kommer på sikt inte att kunna användas längre eftersom de har påverkats av markanvändning och föroreningar. Täkterna runt omkring Halmstad och Laholm hindrar dessutom samhällsutvecklingen.
I utredningen "framtida vattenförsörjning inom LBVA" presenteras olika alternativ för hur dricksvattenförsörjningen kan tryggas till år 2050. Då utgår LBVA från att dricksvattnet ska räcka till 130 000 invånare i Halmstad och 28 000 invånare Laholm. För Halmstads del är befolkningen lågt räknad jämfört med Femklöverns prognos. I går skrev HP att den politiska majoriteten räknar med att Halmstads kommun har 150 000 invånare 2050.
Skillnaderna mellan prognoserna kommer att hanteras i det fortsatta arbetet.
– Eftersom våra grundvattenresurser inte räcker måste vi gå över till ytvatten. De lokala resurser vi har att tillgå är Smedjeån, som vi redan använder, och kombinationen Fylleån-Torvsjön, som var grunden till en dricksvattentäkt som användes fram till 1980 ungefär. Det tillåtna vattenuttaget i Torvsjön går i dag till Hems kylanläggning och när sjöns nivå sjunker fyller LBVA på den med vatten från Fylleån, berättar Mattias Leijon.
Det saknas i nuläget en anläggning som kan förbehandla och rena vatten från Torvsjön.
Andra ytvattenalternativ är Lagan och Nissan, men åvattnet kräver omfattande rening. Ytvatten från åarna innebär större risker för påverkan från föroreningar och markanvändning. Fluktuationen i de rinnande vattendragen ger också en osäkerhet.
– Mängden vatten vid lågvatten är begränsad i Nissan och Lagan. Risken är att det inte finns något vatten när vi behöver det, säger Michael Carlsson, teknisk koordinator på LBVA.
Att Bolmens vatten leds till vattentäkten Brunskog i Eldsbergaåsen anses i stället vara det säkraste och mest långsiktiga alternativet.
Utredningen om framtida vattenförsörjning inleddes i förebyggande syfte, men bara ett halvår senare blev läget bekymmersamt. I juli 2016 utfärdades bevattningsförbud. I år började ett förbud gälla redan den 11 april.
Varför har vattenbristen kommit så plötsligt?
– Oavsett den dagsaktuella situationen med vattenbristen, som beror på att det har varit för lite nederbörd, så har vårt utredningsarbete pågått sedan början av 2016. Då var vattenbristen inte akut, säger Mattias Leijon.
Hur länge har ni kunnat förutspå den vattenbrist som råder nu?
– Vi såg farhågor efter förra sommaren och insåg att vi måste ha en större vaksamhet. Grundvattenbildningen sker under höst och vinter. Det är oerhört svårt att göra en prognos över hur mycket nederbörd som ska komma.
Har ni förlitat er för mycket på nederbörden?
– Nej, det kan man inte säga. Historiskt sett har vi sett att vi har varit hårt belastade under somrarna, men under lågperioderna har vi klarat oss bra, säger Michael Carlsson.
LBVA fortsätter uppmana invånarna att spara på dricksvattnet.
– Det här är ett problem som vi inte kan reda ut själva, utan måste ha hjälp av allmänheten. Alla måste inse vikten av att spara på dricksvattnet.
Kommer invånarna att godta ett bevattningsförbud som varar från april till oktober varje år?
– Det som vi måste vara jättetydliga med är vad konsekvensen blir om vi inte lever efter bevattningsförbudet. Det som faktiskt kan hända är att vattnet tar slut och att stå utan vatten är en situation som ingen någonsin vill hamna i, säger Mattias Leijon, som inte vågar utesluta att bevattningsförbudet kommer att återkomma varje år.
Har ni varit tillräckligt aktiva och tydliga i informationen till invånarna?
– Vi lär oss hela vägen utifrån de frågor vi får. Vi har inte varit i den här situationen förut.
LBVA tittar på lösningar som gör det möjligt för invånare att använda annat vatten, från Nissan eller från täkter som inte duger till dricksvatten, vid exempelvis bevattning.
Läckagen i vattenledningssystemet är ett problemområde. Ungefär 15 procent av vattnet läcker ut.
– Att söka efter läckor är ett arbete som pågår kontinuerligt, men nu har vi intensifierat detta för att spara vatten, säger Michael Carlsson. Upptäckta läckor kan lagas genom att byta ut rör eller genom att laga röret med ett svep eller extrarör utanpå skadan.
LBVA vill få bättre koll på kundernas aktuella förbrukning. En åtgärd, som har inletts, är att installera fjärravläsningsbara vattenmätare hos alla kunder. I dag är bara 2 200 av drygt 30 000 vattenmätare av denna typ.
På hallandsposten.se kan du i kväll, mellan klockan 19 och 20, ställa dina frågor om vattenbristen till Michael Carlsson, teknisk koordinator på LBVA, Marie Gunnarsson, verksamhetsutvecklare på LBVA och Anna Wallefors, kommunikatör på Halmstads kommun.
