Jättekran lyfte in tolv ton MR-kameror

Halv åtta på morgonen samlades alla inblandade för ett möte inför tisdagens lyft av sjukhusets två nya MR-kameror. Bjässarna väger 4,8 respektive 7,2 ton.

Inför lyften hade vissa delar av sjukhusområdet spärrats av, både invändigt och utvändigt, och väktare fanns på plats för att se till att inga obehöriga tog sig in.

Jättekranen som skulle lyfta in kamerorna anlände redan tidigt på måndagsmorgonen.

– Den kom i delar i fyra olika lastbilar och monterades sedan upp på plats, säger Johan Berthag, projektledare på Siemens som tillverkat kamerorna.

Den stora utmaningen är inte att lyfta kamerorna upp, utan i sidled, säger han.

– Det kräver en speciell kran, kamerorna ska nästan 60 meter in på en innergård.

Johan Berthag berättar att inför lyften har en geologisk undersökning av marken gjorts. För tycker man att kamerorna väger mycket är det inget mot det tryck marken under den gigantiska lyftkranen ska stå pall för. När den tyngsta kameran har lyfts som längst in är trycket på främre delen av lyftkranen hela 85 ton.

Klockan 08.50 går den lättaste kameran till väders. En liten skara nyfikna har samlats utanför ingång 19 för att se skådespelet och lite varstans på sjukhusets balkonger tittar personal ut.

Färden går långsamt förbi balkonger som tillhör vårdavdelningarna, över en förbindelsegång som är avstängd under lyftet och vidare in på en innergård där en gjuten betongplatta står och väntar.

När den första MR-kameran står säkert på marken rullas den in på röntgenavdelningen via ett tillfälligt hål i tegelväggen som är cirka fem meter brett.

Inne på avdelningen har ett spår byggts upp av stålplattor. Kameran, som står på hjul, rullas på plats med hjälp av fyra man från det tyska transportföretaget Simon Hegele som forslat kamerorna från Siemens fabrik i tyska Erlangen till Halmstad.

– Und weiter, und weiter, stop. Alles gut, hojtar männen till varandra medan de drar och sliter för att få in kameran 40 meter i lokalen vars konstruktion har förstärkts för att klara tyngden.

Sedan är det dags för lite välbehövlig fikapaus och att förbereda den största bjässen.

Kvart över elva görs det andra lyftet, lika lyckosamt som det första. Denna gång är inte vägen in på röntgenavdelningen lika lång. 7,2-tonskameran ska "bara" rullas ett 20-tal meter.

Även om kamerorna nu är på plats återstår mycket arbete säger Magnus Warfvinge, biträdande verksamhetschef för röntgen.

– Vi kommer att använda den gamla magnetkameran från 2006 ett tag till för det tar ett tag att få igång de nya grejorna. Det är inte så att den gamla är sliten eller oduglig, det är mer så att vi behöver byta eftersom tekniken utvecklas väldigt snabbt.

Om cirka tre veckor räknar han med att kamerorna kan börja användas, även om det tar ytterligare ett tag innan de är i full drift.

Att den gamla kameran ersätts med två nya beror på att tekniken används allt mer. Det innebär att det har skapats långa köer till röntgen och sjukhuset har tvingats köra undersökningar såväl kvälls- som helgtid för att möta efterfrågan.

En av kamerorna har lika hög kapacitet som den gamla, medan den andra har högre kapacitet. Det innebär bättre kvalité på bilderna, mer detaljer, noggrannare diagnostik och kortare undersökningstid.

Men båda kamerorna erbjuder en bättre komfort för patienten än den gamla, uppger Martin Eckerwall, säljare på Siemens.

– Det är lite mer plats så det är inte lika klaustrofobiskt att ligga i dem. Tidigare gick det inte att göra innandömet större eftersom bilderna inte blev tillräckligt bra, men nu har magneterna förbättrats så att magnetfältet är jämnare inne i tunneln, då blir det också bättre bilder, säger han.

TEXT

Cecilia Welin

cw@hallandsposten.se