Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Inga apkonster. Auktionsförrättaren Martin Laurell är van att värdera konst – om än inte av apor. Han tycker det är roligt att tavlan av ”Pierre Brassau” nu hittat tillbaka till djurparken, som fick betala 2 100 kronor för verket.

Historisk apkonst gick under klubban

För 40 år sedan upprörde tavlan en hel konstvärld. Nu har den sålts på auktion i Halmstad och ropats in av djurparken i Borås. En av parkens apor målade tavlan, som sedan ställdes ut som ett verk av en påhittad, fransk konstnär: ”Pierre Brassau”.

1964 fanns det en schimpans i Borås djurpark som hette Peter.

Han var fyra år gammal och mycket läraktig. Bland annat ägnade han en sommar åt att lära sig ro.

När djurskötaren kom i sin eka till schimpansön la Peter helt fräckt beslag på farkosten och rodde tillbaka till land - ensam. I en artikel från april 1964 i Borås Tidning berättas det att djurskötaren senare fick undsättas av kollegor för att komma i land.

Schimpansen Peter kunde inte bara sno båtar. Han gillade också att måla. En dag kom en galleriägare i Göteborg och en journalist från GT, Göteborgs Tidningen, på idén att utmana kulturetablissemanget genom att iscensätta en bluff.

De tog kontakt med djurparken i Borås och fick apan Peter att måla ett knippe tavlor, som sedan signerades ”Pierre Brassau”.

I galleriets katalog presenterades konstnären som fransman och autodidakt (självlärd). Det senare var ju i alla fall sanning!

Konstkritikerna granskade och bedömde den franske konstnärens verk. Flera tidningar publicerade recensioner. Följande stod att läsa i Göteborgs Posten:

”Pierre Brassau breder på med kraftigare tag, men också med en klar beräkning. Man skulle vilja säga, att hans penseldrag vrider sig med en vildsint kräsenhet på duken.”

I en annan tidning beskrevs ”Pierre Brassau” som ”...något av dukens balettmästare”.

När sedan bluffen avslöjades – att konstnären i själva verket var en schimpans – lät reaktionerna inte vänta på sig. Konstkritikerna blev generade och vanligt folk konstaterade skadeglatt att det här med tyckande och smak minsann påminde om kejsarens nya kläder.

Konstnärernas riksorganisation ilsknade till så rejält att den begärde att kriminalpolisen i Göteborg skulle utreda om galleriföreståndaren handlat rättsstridigt när han ställt ut konstverk med ”falsk” signatur. Men något rättsligt efterspel blev det inte. Ärendet avskrevs, eftersom åklagaren inte kunde styrka någon brottslig avsikt.

Efter avslöjandet att ”Pierre Brassau” i själva verket var en apa, såldes ett av hans utställda verk på galleriet för 450 kronor. Omräknat i bananer innebar det 550 kilo för apan Peter och hans djurparksfränder att festa för.

40 år efter tavlans tillkomst har nu ”Pierre Brassaus” apkonster hamnat i rampljuset igen. Tavlan lämnades in till försäljning på Hallands Auktionsverk på Nässjögatan.

– Visst drog jag på munnen när jag såg den omdiskuterade signaturen, berättar auktionsförrättaren Martin Laurell.

Som värderingsman kan han sina konstnärer och kom mycket väl ihåg historien om schimpansen Peters gästspel i konstvärlden. Faktum är att han till och med vet vem som retade upp konstvärlden genom att signera tavlan med namnet ”Pierre Brassau”.

– Signaturen sattes dit av en Halmstadbo, avslöjar han.

Med dessa kittlande ord måste tidningen nöja sig.

Det var också Martin Laurell som ringde upp apan Peters forna hem, Borås djurpark, och uppmärksammade dem på att tavlan var till salu. Från djurparkens sida blev man eld och lågor. Auktionen slutade med att parken tillklubbades tavlan för 2 100 kronor. Därmed återvände konstverket till platsen där det en gång skapats.

I dagarna hängdes det på plats vid aphuset.

– Tavlan är en del av djurparkens historia och vi är så glada över att ha fått tillbaka den, säger parkens vd, Peter Kettil.

Han berättar att apan Peter flyttade utomlands 1969, till Chester zoo i England. Vid det här laget har den konstnärlige apan troligen gått till sina fäder, eftersom en schimpans blir max 50 år gammal.

– Eller också har han flyttat till Frankrike och sitter där med sina penslar och sin basker och målar tavlor. Det är så vi i djurparken brukar tänka på honom.