HFAB har lärt sig konsten att se ljuset i tunneln

Trygghet i vardagen, hemma i bostadsområdet, handlar ofta om bättre belysning och att klippa ned buskar och klippa upp träd. I kvarteret Klotet kan alla numera se vad som händer.

ANNONS
|

Huvudstråket in till Malcusgatan 16 och 18 är som en välkomnande, öppen och ljus entré. Belysta områden för lek och modernt ljussatta torgytor ger signaler till boende och besökare att det är fritt fram. Även kvälls- och nattetid.

Här behöver ingen känna någon oro.

Trots att kvarteret Klotet med sina 289 lägenheter är ett av HFAB:s nyare bostadsområden har inte känslan alltid varit så välkomnande.

Läs även:Mörkret i centrum byggs bort

– Det här är en viktig genomsikt, beskriver Helene Blomberg infartsstråket.

Hon arbetar på HFAB som affärsområdeschef med inriktning på bostäder och har stort inflytande när fastighetsbolaget arrangerar trygghetsvandringar i bostadsområdena.

ANNONS

– Det är viktigt att ha en bra belysning, så att man känner att man kan gå tryggt här. Det är viktigt när man kommer hit eller ska härifrån att man känner att man kan gå hela vägen, att man känner att man kan se och att man blir sedd.

– Att det känns tryggt, hela tiden, sammanfattar hon.

Initiativet till förändringen kom upp som ett förslag från boende i kvarteret. Förändringarna skedde för ungefär ett år sedan och innebar bland annat att ett valv under huset med ingångarna till Malcusgatan 16 och 18 blev väsentligt bättre belyst.

Ingen kan stå och smyga där, utan att bli sedd.

– Jag tror att de flesta nu känner att ”där känns det rätt okej att gå igenom”. Valvet är annars en sådan punkt som man undviker.

HFAB frågar varje år sina hyresgäster hur trygga de känner sig i sina bostadsområden. Det sker i fastighetsbolagets NFKI, Nöjd förvaltningskund index, som vänder sig till tusentals kunder årligen.

– Jag ser ju på siffrorna hur det blir bättre. Våra kunder har en ökande upplevd trygghet. Vi ser att vi får resultat när vi jobbar igenom områdena. Och det här är jätteviktigt, understryker Helene Blomberg.

Utöver boende i områdena deltar representanter för kommunen, polisen och ibland också Kris, Kriminellas revansch i samhället, vid HFAB:s trygghetsvandringar i bostadsområdena.

ANNONS

– Vi gör dem på ett lite speciellt sätt. Det gäller att ha med sig ”olika glasögon”. Man måste ta på sig ett slags ”trygghetsglasögon”. Så att det inte bara blir att man pratar om belysning och buskar, vilket naturligtvis är jätteviktiga faktorer, säger Helene Blomberg och fortsätter:

– Man kan också titta sig omkring och fråga sig vad det är som gör att olika platser känns trygga. När vi identifierat det ser vi till att bevara de faktorerna. Har man bara otrygghet i fokus, kan det till och med hända att man förstör platser som upplevs som trygga.

Vidare granskar trygghetsvandrarna exempelvis var träd och buskar planteras, var cykelställ och papperskorgar placeras. Fel placerade papperskorgar kan till exempel utgöra en brandfara.

När de tittar på belysning i bostadsområden handlar det både om placering och vad som blir belyst.

– Bra belysning, rätt placerad som belyser rätt saker är oerhört prioriterat. Att kunna se och att bli sedd är hörnstenar. Det behöver inte bara vara att man tar bort en risk för att bli överfallen. Det räcker med att någon drabbas av sjukdom och att andra kan se om det inträffar.

Utöver Klotet tar hon också Linehed och Åttingstigen som goda exempel på hur bra belysning gjort avgörande skillnad i hur de boende upplever tryggheten i sina områden. Vid sidan om traditionella trygghetsvandringar har HFAB också testat att ha tematiska vandringar och till exempel granskar bostadsområdena enbart med ungdomar som deltagare.

ANNONS

Helene Blomberg är väl medveten om Brottsförebyggande rådets uppgifter i den nationella trygghetsundersökningen, att kvinnor känner sig mindre trygga än män.

– Jag tror inte att man ska jobba olika, men man måste se till att alla bli hörda. Vi ska lyssna av, men inte göra olika åtgärder för olika målgrupper. Jag tror till exempel på att vi ska se till att skapa fungerande mötesplatser i våra bostadsområden, säger hon.

ANNONS