Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Kö togs bort. Eleverna som går på Centrumsskolan i dag får gå kvar i lokalerna, men det finns inte längre något kösystem för nya elever.
Kö togs bort. Eleverna som går på Centrumsskolan i dag får gå kvar i lokalerna, men det finns inte längre något kösystem för nya elever.

Halmstad får inte ha kvar resursskola

Centrumskolan får inte bedrivas som en resursskola enligt skollagen. Nu hotar Skolinspektionen med vite om Halmstads kommun inte ändrar i organisationen av verksamheten.

I maj 2016 påpekade Skolinspektionen att organiseringen av kommunens skolverksamheter inte följer lagkraven. Ärendet gäller den enda kvarvarande resursskolan, Centrumsskolan, som har tio platser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd.

– I praktiken innebär det att vi måste koppla på verksamheten till en annan skola. Exakt hur det faller ut är inte beslutat än, men Centrumskolan kommer inte att finnas som en resursskola från och med hösten, säger Magnus Rudgard, chef för skolområde centrum.

Läs även: De köade till Centrumskolan i tre år – utan svar

Myndigheten menar att kommunen inte får ha skolor som enbart riktar sig till elever i behov av särskilt stöd. 

Vid uppföljningen i april i år hade kommunen inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Eftersom Skolinspektionen bedömer bristen som allvarlig hotas kommunen nu av ett föreläggande med vite.

– Jag har svårt att bedöma varför de inte är nöjda. Vi kan inte säga att de har fel utan får göra det de säger, konstaterar Magnus Rudgard.

Senast den 25 augusti ska Halmstads kommun ha svarat Skolinspektionen om hur de kommer att ändra Centrumskolan så att verksamheten följer kraven.

Kritiken består i att resursskolor riskerar att bli permanenta grupper som isoleras från den övriga verksamheten och att det blir svårare för elever att börja samverka med andra elever i den klass de tillhör.

– Tanken är att dessa elever ska tillbaka till klasser igen. Många gånger brukar det gå ganska bra att återgå i undervisning med visst stöd, menar Rudgard.

Behovet av Centrumskolan uppstod när kommunen inte kunde ge rätt stöd åt alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ute på grundskolorna.

– Resursskolor bygger på ett tänk att vi samordnar den bästa kompetensen och har en annan miljö för eleverna.

Nu är tanken i stället att elever ska kunna få det stöd de behöver, oavsett vilken grundskola de går på. De ska inte behöva byta skola för att få rätt stöd. På alla nya skolor ska en flexienhet med anpassade lärmiljöer byggas. Eleverna går i särskilda undervisningsgrupper och håller till i flexienheten på skolstadiet som de går på.

Magnus Rudgard tycker att kommunen har kommit en bra bit i arbetet med att erbjuda anpassning och stöd åt elever med behov av särskilt stöd.

Vad händer med de elever som går på Centrumskolan i dag?

– De får gå kvar i sin lokal och kommer inte märka någon större skillnad. De får en annan skoltillhörighet på pappret i och med att Centrumskolan hakas på en befintlig grundskola. Eleverna får en ny rektor och en officiell klassplacering, även om de går i särskilda undervisningsgrupper, säger Magnus Rudgard.

Det finns dock inte några planer på att stänga ner Centrumskolans lokaler.

Ett problem med resursskolor har varit den hårda konkurrensen om platserna. Till slut fick kön tas bort.

– I takt med att det blev färre resursskolor har kön bara vuxit. Det föll på sin egen orimlighet. Nu finns det ingen regelrätt kö längre.

Ansökan till Centrumskolan och andra resursskolor gick via Kärnhuset. Magnus Rudgard har inget svar om varför familjen Nilsson-Öberg inte fick något besked.

– Familjen borde ha fått ett besked om att det var fullt. Jag kan inte svara på varför rutinerna kring det inte har varit bra, säger han och tillägger:

– De är inte ensamma om att ha stått i kö. Det finns bara tio platser. Antingen ska alla eller ingen få plats.

Fakta: Nej till resursskolor

  • Resursskolor är inte förenligt med skollagen. En kommun får inte samla elever med särskilt stora stödbehov i egna resursskolor. De får i stället gå i särskilda undervisningsgrupper på ordinarie grundskolor.
  • Alla kommuner är inte överens med Skolinspektionen i frågan.
  • Helsingborgs kommun hotades av ett vite på 1,5 miljoner kronor efter att ha låtit elever med särskilt stora behov av stöd gå i resursskola.
  • Linköpings kommun hotades av vite och överklagade beslutet till Kammarrätten där man fick avslag.
  • Halmstads kommun har fått ett föreläggande om vite och ska redovisa åtgärder senast den 25 augusti.
  • Resursskolor har varit en möjlighet för elever med sociala och emotionella svårigheter, inlärnings- eller koncentrationssvårigheter eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism eller adhd.
  • Skolorna har små grupper, hög personaltäthet och ett nära samarbete med vårdnadshavare.
MEST LÄST