Halmstad Eagles på väg uppåt framåt

Halmstad AFF Eagles fyller 30 år i år. Föreningen som grundades 1986 var en av de första för amerikansk fotboll i Sverige.

Men det var nära att det inte blev något 30-årsjubileum. Örnarna har varit nere för räkning och vänt.

– För några år sedan var vi på väg att lägga ner. Vi hade ingen styrelse och det var mycket förluster och mycket gnäll, säger Jonathan "Buffy" Roosenalm.

Han har varit med i laget sedan 2001 och var inte bredd att ge upp, särskilt inte när ett 30-årsjubileum närmade sig. Jonathan Roosenalm tog på sig ansvaret som huvudtränare för herrlaget. De senaste åren har hans kvällar och helger gått till att få föreningen på fötter igen.

Det har gett resultat. Nu har Eagles nya spelare, ny styrelse, ny framåtanda och stora planer för framtiden.

Ett damlag tar form och nästa stora satsning blir att värva fler tjejer till gemenskapen.

När HP:s utsända är på sin första träning med Eagles i april är det kallt och ruggigt på Sannarpsplanen.

Juniorerna har precis tränat klart. En liten kille i förhållandevis enorm mundering tar sig bort mot en väntande bil.

Malin Bengtsson sitter i avbytarbåset, som inte ger mycket till väderskydd i den fuktiga kylan.

Aprilvädret visar upp sin allra sämsta sida denna dag. Men det verkar inte röra henne i ryggen.

– En träning, sen var jag fast. Man blir besatt, säger Malin som har varit med i Eagles sedan hösten förra året.

Fyra av damlagets sex spelare är skadade. Men Malin tror och hoppas att fler ska ansluta så att laget kan dra igång på riktigt.

– Det är en fantastisk sport. Det finns en plats för alla och det här gänget stöttar en hela vägen, säger hon.

Och man behöver inte vara två meter lång och älska tacklingar.

– Det spelar ingen roll hur mycket eller hur lite du väger. Tränaren frågar var du vill spela och sedan får du hjälp att utvecklas på den positionen.

Malin förklarar att träningarna får henne att koppla bort vardagen.

– Jag läser till förskollärare och när jag kommer hit så släpper jag tentaångesten.

Snart börjar seriespelet förr herrarna med motståndarlag på nära och långt håll. Nästa gång vi träffar Eagles är det hemmadebut mot Carlstad Crusaders i division 1 Västra.

Värmlänningarnas A-lag har så gott som prenumererat på SM-bucklan de senaste åren. Trots att Eagles möter deras utvecklingslag så finns flera av Sveriges vassaste spelare i laguppställningen.

Halmstadlaget är fåtaliga och många är skadade. På läktaren sitter Adam Bengtsson som bröt fotleden i sista spelet i sista träningen före seriestart. Han blir borta hela säsongen och får nu ladda för comeback vintern 2017.

Ytterligare en skadad spelare sköter kiosken, Tobias Jochmus-Ströcke, tysken kallad.

I det första spelet får Joakim Hallin en tuff tackling, landar illa på ryggen och måste gå av planen.

Han vill ändå stanna kvar och titta på matchen och det slutar med att dagens sjukvårdare, Joakim Änglasol, vänligt men bestämt ber honom att kolla upp sin ryggskada.

Joakim har mycket att göra den här dagen. Det är högsommarvärme och spelarna, påpälsade med skydd, blir snabbt varma.

Ludvig Clenow har som vanligt en hejaklack på läktaren. 21-åringen från Gnosjö har sina bästa fans i mormor och morfar. De försitter inte en chans att se barnbarnet spela.

Men även Ludde drabbas av värmen. Han visar tecken på solsting och får sätta i skuggan i väntan på att yrseln ska släppa och synfältet stabiliseras.

– Man börjar skaka och får ont i lederna. Det är första tecknet på solsting. Då är det bara i med socker salt och sen en jävla massa vatten, säger Joakim Änglasol, som lika vänligt men bestämt uppmanar den 195 cm långa och 150 kg tunga 21-åringen att hålla sig i skuggan, när han ser ut att vilja knata in på planen igen.

Vatten är dagens viktigaste medicinska fråga.

– I den här värmen hinner de inte få i sig vätska tillräckligt. Sporten är explosiv och alla ger max.

Speakern Harri Toivanen kan inte låta bli att konstatera att även om Karlstadborna har tagit med sig solen, så har de inget hav.

Den gliringen uppskattas på läktaren där publiken njuter och det är glada miner, trots förlusten.

Jonathan Roosenalm förklarar att det finns två serier inom amerikansk fotboll i Sverige och totalt30 lag. Sju av dem spelar i den högsta serien, superserien. Resten tävlar i division ett som fördelas på tre regionala ligor – där de bästa möts i ett slutspel.

Skillnaderna mellan lagen är stora och kraven för att få vara med i superserien är höga och den som vill ta klivet dit måste ansöka hos Svenska Amerikansk fotbollförbundet. Ett krav är att minst 30 spelare måste komma ombytta till varje match.

Det är inte en siffra som Eagles, eller många andra lag för den delen, kan nå upp till.

– Vårt problem länge har varit att få ihop folk, säger Jonathan Roosenalm och förklarar att det på många håll är eldsjälarna som håller igång lagen.

Det har gått två säsonger utan en vunnen match för Eagles. Men att vinna är inte det viktiga. Det viktiga är att bygga upp laget. Vinsterna kommer sen.

– Vi satsar på att ha roligt och utveckla laget. De flesta av spelarna har börjat i år eller förra året. Och det är som jag säger till dem att om vi bara fortsätter att träna och spelar tillsammans så kommer vi att börja vinna.

För HP:s utsända blev mötet med den utåt sett macho-präglade sporten inte som förväntat. De yngsta som tränar med Eagles är åtta år gamla. Damer får spela med herrar i seriespel och Halmstadlaget visar upp kamratanda och en demokratitanke.

– Min filosofi har varit att ju roligare det är desto mer engagerade blir spelarna och desto bättre går det. Därför har alla fått säga själva var de vill spela i laget. Och ofta stämmer deras egen idé om var de funkar bäst med de tankar som tränarna har, säger Jonathan Roosenalm.

Det är veckan före midsommar och Eaglesgänget har precis avslutat säsongen. Den sista matchen gick i Borås och det blev förlust med 55-0.

Dagen efter säsongsavslutningen är spelarna samlade för att jobba åt föreningen. Det har varit Rockabillyfest i Folkparken och gänget från Halmstad Eagles städar upp för att få tillskott i klubbkassan.

– Om vi kan göra den här typen av jobb så kan vi på sikt få ihop en kassa och tillräckligt med pengar för att hyra en klubblokal, säger Jonathan Roosenalm och förklarar att man just nu står utan lokal. Kanske får laget se även nästa års upplaga av Superbowl hemma hos honom.

Att säsongen är slut innebär inte att spelarna tar semester. Medan resten av Halmstad laddar inför beach 2016 så är det vintern 2017 som hägrar för Halmstad Eagles. Tre träningspass i veckan, varav åtminstone ett gemensamt – det kräver coachen av sina spelare.

Amerikansk fotboll är en tuff och fysisk sport och precis som i alla andra sporter så gäller det att vara vältränad för att hålla sig hel. Men även huvudet måste vara i trim. Det är inte för intet som sporten kallas för fotbollens schack.

I anfall ska laget med styrka och taktik ta sig fram till de andras zon för att vinna poäng. I försvar ska styrkan och taktiken hindra motståndarlaget från att göra detsamma.

– Amerikansk fotboll liknar ingenting annat. Man kämpar så hårt för varandra som ett lag och det hänger på att alla gör precis det de ska, exakt samtidigt, säger Jonathan och förklarar att visst går det att hålla det busenkelt.

– Men det kan också vara hur komplicerat som helst, säger coachen, som till vardags arbetar som biomekanisk ingenjör.

Spelböckerna är heliga. I dem finns all taktik i försvar och anfall – det som gör att lagen med list och samarbete kan få grepp om matcherna.

– Spelböckerna är viktiga. Sen blir det aldrig som man har planerat och då måste spelarna veta vad de ska göra om den första planen inte funkar.

Då gäller det att laget är samspelt.

–Det är inte mycket som lämnas till slumpen om jag får som jag vill.

Nästa steg för kompisarna från Eagles är värvningsträningar, så kallade tryouts.

Här hoppas man på att få in fler juniorer, fler seniorer och fler spelare till det nya damlaget.

– Det är synd att det nästan bara är killar som spelar. Jag tror att många tjejer hade gillat sporten, säger Marcus Larsson, även han en veteran i sammanhanget, med tolv år i föreningen.

Nu leder han damsatsningen, utöver att vara spelande tränare i herrlaget.

– Det skapas så otroligt mycket gemenskap i den här sporten. Det är verkligen den ultimata lagsporten. Om inte alla ger hundra procent i varje situation så får någon en rejäl tackling och riskerar skada, säger Marcus som menar att han har lärt sig att hantera stress både på och utanför planen.

– Man lär sig att behålla kylan och tänka i en pressad situation. Det har jag haft stor glädje av.

Han kommer inte att ge upp sitt engagemang i Halmstad Eagles, tvärtom vill han att fler ska ansluta.

–Alla som säger att sport inte är något för dem borde testa amerikansk fotboll. Det är verkligen en sport för alla.

Men det verkar ju som att spelarna skadar sig ofta i hårda tacklingar. Är det verkligen för alla?

– Man kan själv bestämma hur fysiskt spelet ska vara. Det finns många positioner i laget. Från de som verkligen får gruffa mycket till den som bara sparkar bollen. Alla jobbar för varandra och behövs lika mycket.

Lotta Andersson