Enligt Britta Pelters vid Högskolan i Halmstad går det att beskriva vurmen för hälsa, träning och nyttig kost som en religion.
–Åtminstone i västvärlden har nog hälsan faktiskt blivit den största religionen, säger hon.
Tillsammans med forskarkollegan Barbro Wijma vid Linköpings universitet har hon utgått från den amerikanske forskaren Harold Vanderpools tio funktioner och sociala processer som karaktäriserar en religion (se faktarutan) och sedan överfört det på hälsoområdet.
–Vanderpool försökte i sin forskning se om medicin blivit som en religion, men kom fram till att det inte helt stämde, säger Britta Pelters och fortsätter:
–Men i vår studie har vi upptäckt att dagens förhållningssätt till hälsa passar in på alla tio punkterna.
Hon pratar om hur ”den perfekta hälsan” kan ses som något heligt att sträva efter – även om det egentligen är en ouppnåelig utopi.
–Genom att människor tror sig kunna få kontroll över sin hälsa fångas trygghetsbehovet upp på liknande sätt som en gudomlig kraft kan göra, menar Britta Pelters.
De som skriver böcker eller bloggar om de senaste träningsmetoderna eller dieterna ser hon som vår tids präster – som gärna är ute och predikar ”det enda rätta”.
–Den som stoppar i sig något onyttigt syndar, men om man efter en tårtbit sticker ut och springer en mil får man syndernas förlåtelse, förklarar Britta Pelters och skrattar.
Gymmet kan ses som ett ”fitness-tempel” som är fullt av ritualer och där man känner gemenskap med de andra som tränar.
–Och sköter man sitt motionerande och äter nyttigt lovas man frälsning genom ett långt, friskt liv – även om det inte är evigt.
Britta Pelters varnar dock för att hälsoreligionen kan ha negativa baksidor.
–En sådan är om någon lägger så mycket tid och energi på träningen och maten att den inte hinner ha något vanligt liv, säger hon och berättar om hur det var när hon jobbade på folkhälsovetenskapen på Karolinska institutet.
–Varje lunch var en uppvisning i vem som hade den nyttigaste måltiden med sig i matlådan.
–Trots att lunchrummet låg på tionde våningen, joggade många ändå uppför trapporna. När jag en dag tog hissen dit kom en fram och sa att det var okej eftersom jag cyklade till jobbet.
Hon pekar på hur den som skött sin hälsa rätt kan bli extra nedslagen om den blir sjuk.
–Många gånger är det till stor del slumpen som avgör exempelvis vem som får cancer – förutom vissa former av lungcancer. Den som drabbas, trots ett sunt leverne, kan då bli besviken på sin kropp och fråga sig vad som skulle ha gjorts annorlunda.
Hon ser det också som en stor risk att folk bara bedöms efter hur de ser ut, så att den som inte är vältränad anses sakna självdisciplin på alla områden.
–Hos en tjock person symboliserar fettet att den är lat. Den som i stället är med i en massa uthållighetslopp uppmanas ta med det i sitt cv när den söker jobb.
– För den som inte har den perfekta kroppen blir det lätt en negativ spiral där man bara blir uppgiven av att se hur vältränade alla andra är.
–Hela tiden görs individen ansvarig för hur den ser ut, medan det i själva verket kan handla mycket om sociala strukturer.
Enligt Britta Pelters studier gör hälsotrenden att klyftorna i samhället ökar. Alla har inte råd att köpa bra mat eller betala höga startavgifter och resor för att åka Vasaloppet eller cykla Vätternrundan.
–En ensamstående småbarnsmamma med två deltidsjobb har säkert också svårt att hitta tiden till att träna inför maratonlopp eller att fixa hemlagad mat varje dag.
Med sin forskning hoppas nu Britta Pelters att hälsofixeringen kan avdramatiseras något och att fler också vågar diskutera nackdelarna.
–På senare år har det pratats en del om ortorexi, det vi i Sverige definierar som överdrivet intresse av att träna och äta rätt, men man behöver se på de här trenderna på fler sätt.
Fakta: Religiösa faktorer
De tio punkterna i Vanderpools religionssociologi:
Det heliga.
En omfattande världsbild.
Moraliska värderingar.
En skyddande skärm.
Frälsning/befrielse.
Symboler.
Ritualer.
Sinnesstämning och känslor.
Övertygelse om unik realism och sanning.
Gemenskap.
