– Hade Sturup, Landvetter eller Arlanda drabbats av ett sådant sprängdåd som inträffade på Zaventem i Bryssel hade vi varken haft sjuksängar eller kirurgi i beredskap för att kunna ta hand om över 300 skadade, förklarar Lars Nylén, som bland annat varit chef för Rikskriminalpolisen.
Han pekar på hur hela samhället har privatiserats och att även sjukvården präglas av ”just-in-time” där resurser ska beställas och bokas till ett visst ögonblick.
–Vid en sådan kris är vi beroende av dansk och norsk hjälp. Skulle vi råka ut för en ännu större händelse räcker inte ens det, säger Lars Nylén.
Han är en av tre föreläsare som bjudits in till Stadsbiblioteket av Försvarsutbildarna i Halmstad. Gemensamt för de tre är att de leder olika framtidsprojekt hos Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
I Nyléns fall handlar det om nya angreppsmetoder.
– Den militära underrättelsetjänsten konstaterar att Sverige på senare år utsatts för olika statsunderstödda försök att störa infrastrukturen, säger han och pekar på hur effektivt det kan vara för en fiende.
– Ryska hackare har flera gånger slagit ut eldistributionen i Ukraina. Sverige skulle snabbt stanna om vi råkade ut för något sådant.
Peter Lagerblad, som varit överdirektör vid Överstyrelsen för civil beredskap och kanslichef för riksdagens försvarsutskott, pekar på hur Sverige en gång hade världens främsta civilförsvar.
– Efter kalla krigets slut skrotade vi allt. Finland, som kopierat vår modell, valde i stället att utveckla civilförsvaret, säger han.
– Nu när vi ska bygga upp det igen är vi beroende av privata företag som levererar olika saker – även Försvarsmakten är beroende. I dag finns inte längre några förråd med mat, olja och annat.
Jan Mörtberg, som varit regementschef på I 19 i Boden, pekar på hur Ryssland har ett intresse av att understödja kaoset inom EU.
– Ett sönderfallande eller svagt EU gör att Rysslands position blir starkare. Sådant måste man vara medveten om när det sprids en massa konstig information inför olika val, säger han.
När det gäller det ryska hotet mot Sverige brukar det mest handla om att Ryssland vid en annektering av de baltiska staterna inte vill låta Nato använda svensk mark till baser – men Mörtberg ser även andra scenarior.
– Om Ryssland vill flytta fram försvaret av flottbasen i Murmansk kan man gå in i norra Finland och norra Sverige för att placera ut luftvärnsrobotar.
