Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Image - 1

”En problematik som har funnits länge”

Det finns en uppsjö av beräkningsmodeller kring turism, vissa bättre än andra. Det menar en forskare som HP kontaktat för att få sanningen bakom siffrorna.

Efter varje stort evenemang delges de glädjande siffrorna i Destination Halmstads pressmeddelanden: Orienterare på besök under O-ringen 2012 gjorde av med 161 miljoner kronor. SM-veckan 2013 genererade en ”generell turistekonomisk omsättning” på 87 miljoner kronor, 50 miljoner kronor mer än motsvarande evenemang 2011. Nu senast gav mellofesten 8,5 miljoner kronor till näringsidkarna, beräknat efter schabloner och uppskattade besökssiffror.

HP tog kontakt med en forskare för att se vad som döljer sig bakom den turistekonomiska omsättningen.

– Jag vet inte vad som har ingått här men jag vet vad som bör ingå när man gör en mätning, säger Erik Lundberg, forskare i marknadsföring vid Centrum för turism på Handelshögskolan i Göteborg.

Han förklarar att normalt sett när man undersöker turistekonomiska effekter bör det göras en enkät till besökare på evenemanget. Bara de som är tillresta ska mätas och bland dem ska de räknas bort som inte har kommit bara för evenemanget, Melodifestivalen i det här fallet.

Biljettpengar som har gått till ett bolag i Stockholm. Ska de räknas med i omsättningen?

– Om man ska vara noggrann så ska man titta på hur mycket pengar som stannar i regionen, säger Erik Lundberg, som menar att det viktigaste är att vara transparent med uppgifterna.

– I det här fallet kanske man ska påpeka att större delen av biljettpengarna inte stannar i regionen.

Siffrorna här byggde inte på en mätning utan på uppskattningar. Resultatet plockas upp av media, presenteras för politiker och når i förlängningen andra kommuner och politiker, inför andra evenemang. Det blir en slags spiraleffekt. Hur ser du på det?

– Det är en problematik som har funnits länge. Evenemangen, destinationerna och kommunerna är också medvetna om det och tycker att det är ett stort problem. Olika konsulter mäter på olika sätt och det finns ingen överenskommen standard, samtidigt som destinationsbolag vill kunna ge bra siffror gentemot politikerna, säger Erik Lundberg, som menar att bristfälliga mätningar beror på bristande resurser.

– Det finns oftast inte medel avsatta för att göra den här typen av undersökningar, samtidigt som politikerna vill ha beslutsunderlag. Men så länge man är öppen med siffrorna och vad som räknas in i dem så får de tas för vad de är. Det är när de börjar kommuniceras som en sanning som det blir problematiskt.

Om konsulterna vill glädja evenemangsbolagen, som i sin tur vill glädja politikerna och politikerna vill glädja sina väljare. Är det glädjekalkyler då per definition?

– Det kan vara så som du säger om det bygger på dålig data. Men det kan också bygga på bra data och då är det ingen glädjekalkyl utan något som ligger relativt nära sanningen. Men den problematiken du beskriver uppstår säkert och den är inte bara ett problem i evenemangsbranschen utan snarare en fråga om att man vill sätta siffror på allting och turism är svårt att mäta på ett enkelt sätt.

Evenemangsbolaget säger att de har räknat lågt och att det här skapar mycket positivt för staden. Kan man inte nöja sig med det?

– Jag skulle inte nöja mig med det om jag gjorde en studie. Men i den ekonomiska verklighet som många kommuner lever i har man troligtvis inte resurserna att göra en långtgående undersökning, säger Erik Lundberg.

Klirr i kassan. Melodifestivalen gav mycket glädje till Halmstad. Men det är inte solklart hur mycket pengar det resulterade i för ortens näringsidkare när man tittar närmare på schabloner och miljoner. Forskaren Erik Lundberg (överst till höger) säger att det uppstår problem när siffrorna kommuniceras som en sanning.

MEST LÄST