Det säger Agneta Scherman, verksamhetsansvarig för den växande branschorganisation för assistansföretag i Sverige, som kallar sig Assistansanordnarna.
– Det finns några stycken oseriösa företag och de orsakar skada för oss andra, som vill ge ett högkvalificerat stöd till dem som anlitar oss.
Assistansanordnarna omfattar i dagsläget både kooperativa och rent privata företag som ger assistans till 1 000 av de cirka 7 000 assistentberättigade som valt att anlita ett företag.
Som villkor för att ansluta sig till branschorganisationen hör bland annat att man tecknar kollektivavtal. Det har inte Charkas gjort. Till Assistansanordnarnas uppgifter hör också att slå vakt om arbetsmiljö och att fortbildar sina assistenter.
Enligt Scherman har det ursprungliga regelverket för LASS haft brister som banat väg för lycksökare.
– Det har varit för enkelt att sko sig på reformen.
Detta har delvis åtgärdats med lagändringen som kom 1 juli ifjol, att ersättning från Försäkringskassan som inte används för assistenter skall återbetalas. Nu ligger en ny utredning på remiss som bland annat kräver större kontroll av dem som säljer tjänster på området.
– Vi gjorde en enkätundersökning hos alla våra brukare, innan vi själva yttrade oss över LSS-kommitténs förslag, berättar Agneta Scherman. Ett av resultaten var att 66 procent av våra brukare välkomnar förslagen om ökad insyn från myndigheterna i assistentföretagen, även om det inverkar på deras egen integritet.
Men de föreslagna förändringarna i reformen hindrar ändå inte den oseriöse, menar hon. För att komma åt Charkas och andra företags miljonvinster krävs att man skärper kraven på hur pengarna används.
– Det vi ändå kan hoppas på myndigheternas insyn leder till att de riktas uppmärksamhet på dem, och då finns möjligheten att brukarna väljer andra företag.
