Film i vårdnadstvist. Julia filmades av sin familj och Birgitta Gustafsdotter som bevis i den vårdnadstvist som ledde till att mamman förlorade vårdnaden och umgängesrätten.
Film i vårdnadstvist. Julia filmades av sin familj och Birgitta Gustafsdotter som bevis i den vårdnadstvist som ledde till att mamman förlorade vårdnaden och umgängesrätten.

Bortförda Julia vill flytta hem

Julia fördes bort av sin mamma till ett annat land när hon var fyra år gammal. Hon förlorade sin svenska identitet men hoppas kunna flytta hem en dag. Nyligen släpptes mamman ur fängelset.

ANNONS
|

HP har tidigare skrivit om fallet där en flicka gömdes hos släktingar i Halmstad innan hon fördes ur landet av sin mamma som då hade förlorat både vårdnad och umgängesrätt.

Mamman och flickan gömde sig i en lägenhet i katolska kyrkan i Halmstad innan de lämnade landet.

Under tiden som de levde gömda spelade mamman in filmer där flickan förhördes. Filmer som skulle användas för bevis om pappans påstådda övergrepp. Det gjordes även gynekologiska undersökningar av barnet i samma syfte.

Läs även:Hon såg till att gömma flickan: ”Vi gjorde fel”

Anklagelserna hade redan utretts av sociala myndigheter och polis, som inte hittat något som styrkte dem. Tvärtom ledde myndigheternas utredningar till att mamman förlorade både vårdnaden och umgängesrätten.

ANNONS

Det här var 16 år sedan och Julia, som är svensk medborgare, bor fortfarande kvar i det Östeuropeiska land där hon vuxit upp gömd från sin pappa. Hon är sorgsen över det som har hänt och kan inte förstå hur den katolska kyrkan, som mammans familj tillhörde, kunde gömma henne och medverka till det grova brott som skulle komma att pågå i över ett årtionde.

–Det är galet. De dömde min pappa utan att höra hans sida. De skulle ha hjälpt mig på rätt sätt, inte på fel sätt som de gjorde. Jag var oskyldig och hade inte gjort någonting fel, säger Julia när vi pratar med henne via telefon.

Samtalet genomförs på engelska.

– Jag har ett fåtal minnen av Sverige och av min pappa, säger Julia som inte minns något av filmerna med ”förhör” som spelades in, eller de påstådda övergreppen.

– Jag minns ingenting av det, säger Julia som under sin barndom fick veta att hennes pappa hade förgripit sig på henne, men tvivlet växte.

–Jag blev äldre och jag ville inte tro allt de sa till mig. Jag ville veta sanningen men det gör jag fortfarande inte. Det enda jag vet är att de ljög för mig men jag vet inte varför, säger Julia som tog kontakt med sin pappa när hon var 17 år.

ANNONS

– Det var som att få min familj tillbaka. Jag ångrar att jag inte gjorde det långt tidigare, men jag kan inte ändra på det som har varit, säger Julia, som i dag har kontakt med sin pappa så gott som dagligen.

Pappan har under alla åren försökt få hem sin dotter. Tidigare granskningar i media har visat på stora brister i hur myndigheterna har hanterat fallet med den bortförda flickan. Hennes uppväxt utomlands vållar fortfarande stora problem för henne då hon ifrågasätts av myndigheterna i Sverige och har fått kämpa för att få det stöd som hon i likhet med alla andra svenska medborgare har rätt till.

Men Julia vill inte fastna i det som har hänt tidigare.

– De kunde ha gjort mycket annorlunda. Men jag är inte arg. Jag är bara ledsen över att jag inte har fått bo i Sverige. Jag skulle vilja flytta tillbaka någon dag. Jag är ju svensk men jag har tappat mycket av språket, säger Julia som av den anledningen har valt att inte studera i Sverige utan i den stad där hon växte upp.

Hon känner sig bestulen på sin identitet.

– Besvikelse är det ord som stämmer bäst med hur jag känner. Jag litade på dem och det känns som att hela mitt liv har varit en stor lögn.

ANNONS

Hon kan inte förstå varför personer i församlingen skulle gömma henne och mamman när lagen sa att hon skulle bo hos sin pappa.

– Någon gång kommer jag att skriva en bok om det här. De borde få veta hur jag känner.

ANNONS