–Jag brukar jämföra det med ett inbördeskrig. Typ 1-diabetes är den överlägset vanligaste livshotande sjukdomen som inte kan botas, säger Johnny Ludvigsson, professor och engagerad i barndiabetesfonden.
Han berättar att antalet drabbade ständigt ökar. Sedan mitten av 1970-talet då man började registrera antalet fall har antalet nyinsjuknade ökat med omkring tre procent varje år. En siffra som betyder att mer än dubbelt så många insjuknar i dag jämfört med då, när mätningarna startade.
–Vi vet inte vad det beror på. Men det kan i alla fall inte bero på genetiken eftersom den inte kan ändra sig så snabbt. Det måste alltså vara förändringar i vår miljö eller vår livsstil.
Exakt vilka de förändringarna är har man inte lyckats visa, men mycket pekar på att så kallade enterovirus har åtminstone ett finger med i spelet. Vårt alltför höga hygienkrav är förmodligen en annan nyckel. Men än så länge finns inget svar, inget facit bara mer eller mindre kvalificerade gissningar.
Typ 1-diabetes omgärdas av ett slags normalitetens skimmer. Elit-idrottsmän berättar om sina framgångar bara för att i nästa andetag säga att de har diabetes och många andra vittnar om att de lever nästan normala liv med sin sjukdom.
– Det är klart att man lär sig att leva med det, det finns ju inget alternativ. Men jag tycker knappast att man kan kalla ett liv där man måste ha ständig kontroll, där man följer blodsocker och tar insulin flera gånger per dag och där man med jämna mellanrum nästan blir medvetslös för normalt.
Johnny Ludvigsson poängterar att även typ 1-diabetes kan te sig väldigt olika. En del människor kan ganska enkelt få en stabil blodsockerkurva medan andra har väldigt kraftiga svängningar nästan oavsett hur de beter sig.
Men för många föräldrar till barn med diabetes förvandlas livet till en bergochdalbana med ständig koll och störd nattsömn.
Fakta: Små barn insjuknar ofta snabbt
Det är lätt att både sjukvård och föräldrar missar de första tecknen på diabetes alldeles särskilt hos små barn. Att små barn är extra drabbade beror dels på att de inte kan berätta hur de mår, men det handlar också om att angreppen på och förstörelsen av de celler som i en frisk kropp producerar insulin går fortare.
Insulinbristen gör att en stor mängd ketonkroppar samlas i blodet. I och med det sjunker pH-värdet och blodet blir surt. Kroppen kan inte längre omsätta kolhydrater som energi utan använder i stället de egna vävnaderna som bränsle.
Behandlingen av ketoacidos är bland annat insulin i dropp och korrigering av blodets pH-värde. I många fall måste barnen vårdas på intensivvårdsavdelning.
