I går utfärdade SMHI en klass 2-varning för snöfall och kraftig blåst i Halland. Klass 2 innebär risk för mycket besvärligt väder med fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.
- Om konsekvenserna inte blir av då har vi nått vårt mål, säger Mats Johansson, chef för SMHI:s meteorologiska prognos- och varningstjänst.
Som HP rapporterat klarade sig Halmstad bra mot den kraftiga blåsten. Snön försvann snabbt vid kusten och i vindbyarna uppmättes som mest 23 meter per sekund.
- Vi har ett antal kriterier för gränsvärdena som avgör när vi ska utfärda olika varningar. När vi bedömer att det är mer än 50 procents sannolikhet för att vädret ska nå upp till de här kriterierna och att det samtidigt är ett område större än 1000 kvadratkilometer som berörs av fenomenet utfärdar vi en varning, säger Mats Johansson.
Finns det inte risk för att medborgarna slutar att ta vädervarningarna på allvar?
- Det finns alltid en risk. Vi förklarade osäkerheterna i väderläget på samverkanskonferensen. I det här fallet låg det på gränsen.
Mats Johansson anser att SMHI har lyckats pricka in de senaste stormvarningarna för Halland ganska bra.
- Det kommer alltid att vara några falsklarm, det är ofrånkomligt. Men jag är hellre beredd att ta några falsklarm än att vi missar ett klass 2-larm och det blir skada på liv och egendom.
SMHI deltar oftast i de regionala samverkanskonferenserna för att informera om osäkerhetsfaktorn i vädervarningarna.
Institutet tittar ständigt på hur så kallade konsekvensbaserade varningar kan komplettera det nuvarande systemet.
- Vi är beroende av andra aktörer för att det ska bli av. Med konsekvensbaserade varningar kommer vi ner på en mer regional nivå. Till exempel: När kommer snöfallet på dygnet? Påverkar det morgontrafiken? Drabbar det något evenemang? Om det är sportlovsvecka i fjällen får man till exempel sänka gränsen för kriterier tillfälligt där, säger Mats Johansson.
Det nya varningssystemet används redan av Storbritanniens väderinstitut. Det är oklart när och om det kan börja användas i Sverige.
- Det tar lite tid innan allt har förankrats. Jag tror att det tog fem år för engelsmännen.
Fakta: Vädervarningar
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) system för att utfärda vädervarningar delas i tre klasser där klass 1 är mest lindrig och klass 3 mest allvarlig.
- Klass 3 innebär mycket extremt väder med stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.
- Klass 3 infördes i december 2005 som en följd av stormen Gudrun i januari 2005. Gudrun var egentligen en orkan där de kraftigaste vindbyarna uppmättes till 42 meter per sekund.
- SMHI undersöker andra sätt att gå ut med vädervarningar. Så kallade konsekvensbaserade varningar används redan av Storbritanniens väderinstitut och är på framfart i fler europeiska länder.
- Källa: SMHI, ne.se
