Numera kan Lennart Andersson bara ringa ut från sitt rum på medicinklinikens strokeavdelning, där han ligger efter att ha fått problem med benen.
Den 75-årige varbergaren känner sig isolerad, eftersom han inte längre kan ta emot samtal till den fasta telefonen på bordet bredvid sjukhussängen.
– Det känns jättekonstigt. Tänk om det händer min fru något. Hon har svårt att gå och kan inte ta sig till sjukhuset varje dag, så hon måste kunna ringa mig, berättar Lennart Andersson för HP.
Det var när han kom tillbaka från frukosten i onsdags som han såg att någon hade klistrat lappar på hans telefon om förändringen.
– Jag har inte fått något annat nummer som mina anhöriga kan ringa. Det är helkonstigt. Det står något här om orsaken till ändringen, men den förstår jag inte riktigt.
Marianne Kondrup, som är kommunikationschef på Hallands sjukhus, beklagar att patienterna fick informationen med så kort varsel.
– Ja, det är väldigt olyckligt att det gick till på det sättet. Vi har vetat om det länge, men informationen till patienterna gick ut för sent och har haft brister, så vi håller på att gå igenom och förbättra den, säger Kondrup.
Kommunikationschefen berättar att Telia har sagt upp avtalet med Region Halland och resten av länen i Sverige på grund av att så få använder tjänsten där samtalen från sjukhuset kommer på räkningen till patientens fasta hemtelefon.
Telias presstjänst meddelar att företaget erbjuder en annan teknisk lösning till hösten, men enligt Marianna Kondrup kan Hallands sjuhus inte använda den (Telia care view).
– Jag vet bara att telefonerna på rummen kommer att finnas kvar eller ersättas av bärbara telefoner som man lånar av personalen. För patienterna blir det då gratis att ringa inom Sverige.
Kan inte det bli dyrt för sjukhusen om alla som vill kan få en egen telefon, även om man inte har ett fast abonnemang hemma?
– Jag vet inget om ekonomin i det här, men vi har inte så långa vårdtider och jag tror inte att alla kommer att använda patienttelefonerna.
Lennart Andersson känner sig sviken, eftersom han hör till dem som inte kan använda en mobiltelefon.
De är förbjudna på avdelning 4C, eftersom de kan störa den medicinska utrustningen, och Lennart kan inte med egen kraft ta sig till en av de säkra telefonzonerna som trapphuset, eftersom han för tillfället sitter i rullstol.
– När jag tappade en dörr på tån och fick en fraktur satte de på mig en sådan där stövel i stället för gips. Ett par tre dagar senare kunde jag inte koordinera benen och nu har jag varit på sjukhus i två veckor, berättar Lennart.
Marianne Kondrup lovar att alla patienter som vill vara nåbara ska vara det även i fortsättningen.
– Man ska kunna ringa till avdelningen och så ser någon där till att patienten får telefonen. Skillnaden är att någon ur personalen svarar, säger Kondrup, som förstår att Lennart Andersson är besviken.
– Ja, men vi kommer att hjälpa patienterna på olika sätt på olika avdelningar tills vi kanske hittar ett enhetligt system längre fram.
