Psykiatrins chefläkare: ”Händelsen har lett till en förändrad rutin”

Den omfattande medicinering som Claudio fick ”förekommer ibland hos mycket svårbehandlade patienter", skriver psykiatrins chefläkare i en kommentar till HP. Claudios död har dock lett till en förändrad rutin.

ANNONS
|

Chefläkare Thomas Wejstam har getts möjlighet att kommentera omständigheterna kring Claudio Diez Tapias vård och död, men förklarar att han av sekretesskäl bara kan ge mer generell information. Här följer en sammanfattning av hans svar:

Enligt anmälan till IVO har det gjorts en intern utredning av händelsen. Vad visar den och varför dröjde det nästan sju månader innan anmälan gjordes?

”Under en period har våra utredningstider varit relativt långa p.g.a. svårigheter att frigöra personal. Efter en resursförstärkning räknar vi med att kunna ha betydligt kortare utredningstider än vad som varit fallet i det beskrivna ärendet. Ärendet har föranlett anmälan enligt lex Maria och det pågår en utredning hos IVO”.

ANNONS

Claudio fick stora mängder läkemedel dygnet innan han drabbades av andningsstillestånd och hjärtstopp. Är det vanligt med så stora mängder läkemedel och vad motiverade det i Claudios fall?

”Den medicinering som beskrivs förekommer ibland hos mycket svårbehandlade patienter”.

Med tanke på Claudios stora besvär med sömnapné och historik av blodpropp – anser du att denna kombination och mängd av läkemedel var lämplig att ge? Kan den ha orsakat andningsstilleståndet?

”Av sekretesskäl kan jag inte kommentera detaljer i det enskilda fallet, men händelsen har föranlett en ändring av våra rutiner (se kommentar nedan). I övrigt hänvisar vi till den utredning som pågår hos IVO och deras kommande beslut i ärendet”.

Enligt obduktionen dog Claudio av en propp i lungan, som troligen lossnat från en stor propp i underbenet. Hur är det möjligt att inte upptäcka en 20 cm stor propp? Är det vanligt att patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin får blodproppar?

”Generellt kan sägas att tillståndet hos enstaka patienter med mycket påtagliga akuta psykotiska symptom innebär en ökad risk att upptäckten av somatiska komplikationer, t.ex. i form av blodpropp, kan försvåras p.g.a. rent praktiska svårigheter att genomföra en fullgod kroppslig undersökning. Det är dock alltid viktigt att vara uppmärksam på eventuella somatiska komplikationer. Risken för att utveckla blodpropp är i första hand kopplad till förekomsten av riskfaktorer i varje enskilt fall. Detta beaktas även vid psykiatrins vårdavdelningar”.

ANNONS

Vilka lärdomar drar psykiatrin av det som hände Claudio? Har det lett till någon konkret förändring, exempelvis gällande ordination av läkemedel och övervak vid avskiljning?

”De åtgärder som vidtagits i efterförloppet till händelsen är bl.a. en förändrad rutin vid behandling av patienter med stor risk för andningspåverkan med uppmaning om att rådgöra med anestesiklinik. Detta som en extra säkerhetsåtgärd utöver den avvägning av klinisk risk i förhållande till nytta med en viss läkemedelsbehandling som alltid ska göras i ett fall som det beskrivna. Övervakning vid avskiljning ingår i de rutiner som har funnits sedan länge”.

Av vilka skäl kan det fattas beslut om avskiljning och vad innebär det?

”Avskiljning är en tvångsåtgärd som innebär att en patient under en begränsad tid av högst 8 timmar får hållas avskild från andra patienter. Åtgärden kan vidtas i situationer där en patient har ett beteende som allvarligt försvårar vården av de andra patienterna på avdelningen, t ex aggressivitet. Tiden kan förlängas med högst 8 timmar genom ett nytt beslut. Om det finns starka skäl för det kan tiden förlängas ytterligare. Övervakning vid avskiljning ingår i de rutiner som har funnits sedan länge. Ett avskiljningsrum är ett rum på en avdelning som är mycket sparsamt möblerat i syfte att minimera risken att patienten ska kunna skada sig själv”.

ANNONS

Claudio dömdes 2001 till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning och förvaltningsrätten ändrade sedan aldrig detta beslut. Är det vanligt att den som vårdas enligt LRV fortsätter att göra det under så många år?

”Vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning fattas beslut om utskrivning av domstol. Beslutet omprövas regelmässigt var 6:e månad. I många fall kan vården övergå till öppen vårdform efter en längre tids inneliggande vård där tidsperioden kan variera från något år till flera år. Om det medicinska tillståndet är sådant att längre vårdtid behövs finns formellt ingen bortre tidsgräns för när domstolen fattar beslut om utskrivning. I vissa fall kan det också bli nödvändigt att en patient återinläggs efter en period av öppen rättspsykiatrisk vård”.

LÄS MER:Claudio dog hos psykiatrin

ANNONS