I Hallands åar och vattendrag finns över 200 dammar. Cirka 50 av dem är för småskalig vattenkraft.
De småskaliga verken står för cirka två procent av den el som produceras i Sverige varje år och intresset för vattenkraften är stor hos ägare och entusiaster.
Vattenkraft drev förr kvarnar och industri. För hundra år sedan blev den ett nav i elproduktionen.
I Sverige utreds nu ett förslag, utifrån EU:s vattendirektiv, om att alla vattenverk ska söka om sina vattendomar som om verksamheten skulle startas upp som ny.
Förslaget, som lanserats i den vattenverksamhetsutredning som kom i höstas, syftar till bättre koll på kraftverkens miljöpåverkan, bland annat fiskens vandringar.
Svensk vattenkraftförening har protesterat och nu gör lokala föreningar detsamma. Hallands vattenkraftsförening har skickat remissyttrande till miljödepartementet och uppvaktat politiker på Hallandsbänken.
– Enligt förslaget ska alla vattenkraftverk, stora och små, ha domar enligt kraven i miljöbalkens nya formulering från 1999. I dag klarar knappt två procent av vattenverken det och skulle tvingas söka om sina domar utifrån förutsättningar som inte ens fanns då de byggdes, säger Lars-Åke Östergren, Oskarström, kassör i föreningen.
Att få en ny dom kan ta många år och kosta ägarna miljonbelopp. Dessutom tror föreningen att det skulle ta 20–30 år att gå igenom alla vattendomarna vilket gör det hela omöjligt att hantera.
”Det är som om vi skulle pröva Gamla Stan i Stockholm mot dagens plan- och bygglag och konstatera att alla hus borde rivas för att de inte uppfyller de moderna normerna”, skriver föreningen i sin senaste protest.
– Tanken är god, med fokus på fiskens vandring. Men där det fungerar går det att fixa ändå utan att hela tillståndsprocessen måste göras om. Då kan i stället pengarna läggas på själva åtgärderna, säger Lars-Åke Östergren.
Han köpte sitt första kraftverk 1997 i Bygget där det legat nere sedan 1970-talet. Efter 3 500 timmars arbete kunde han och en kollega köra i gång. Senare köptes anläggningen Semb i Asige och Boberg nedanför Heberg där man i dag är tre delägare.
– De små verken ger 4 000 arbetstillfällen och sparar miljöutsläpp. Många gamla kraftverk är kulturhistoriska byggnader som ska värnas. Kostnaden för en ny dom, kanske en halv till en miljon kronor, slår undan benen på många.
Äldre kraftverk har inga vattendomar. De byggdes som kvarnar eller vattenverk enligt ”gammal hävd” innan vattendomar fanns.
– Vi är miljömedvetna och vill följa kraven. Men det ska vara rimligt och inte leda till att Sverige som enda land tvingas lägga ner en miljövänlig vattenkraft.
Föreningen har 80 medlemmar som äger och driver 48 småskaliga vattenkraftverk i Halland, samt 32 stycken i angränsande län. Årligen utvinns 22 888 000 kWh el, med en sammanlagd effekt av 6485 kW ur de 48 småskaliga halländska vattenkraftverken. Elen täcker motsvarande ett årsbehov för cirka 1 144 eluppvärmda villor. Miljön slipper dessutom 19 455 ton koldioxid, 66 ton svaveldioxid, 60 ton kväveoxider, stoft, slagg och 1261 ton flygaska samt olika tungmetaller, aromater med mera.
Källa: www.hallandsvkrf.se
