Förra året ökade befolkningen i länet med 5 500 personer. Det motsvarar en ökning med 1,8 procent, vilket är något högre än rikssnittet. Trenden har varit stegrande sedan 2013, en uppgång som bostadsbyggandet inte hållit jämna steg med.
I samtliga kommuner i länet råder det nu bostadsbrist, Hyltes glesbygd undantaget. Bostadsbristen har visserligen varit påtaglig under de senaste tio åren, men blivit mer akut de två senaste.
Länsstyrelsen slår nu fast i en ny rapport (Bostadsmarknaden 2017, Hallands län) att det i länet årligen behövs byggas 2 500-3 000 lägenheter den närmaste tiden. Förra året färdigställdes knappt 1 500 lägenheter, varav knappt en tredjedel var hyresrätter – alldeles för lite enligt rapporten.
"Ett tillskott på 454 hyresrätter för 2016 i ett län som Halland med en sådan tillväxt och en sådan uttalad långvarig brist på hyreslägenheter är inte tillräckligt", skriver länsstyrelsen.
Hyresrätt brukar framhållas som en viktig boendeform för ett välmående samhälle. Viktigt, dels för att människor ska våga ta chansen att flytta från andra delar landet om de erbjuds jobb i kommunen, och dels för unga och andra människor som saknar ekonomin att köpa sig ett boende.
I Halmstad omfattas behovet framförallt av mindre hyreslägenheter om två rum och kök. Hos Halmstads kommunala bostadsbolag (HFAB), som står för ungefär hälften av hyresbeståndet i staden, är kötiden för en lägenhet i snitt minst åtta år. Därmed börjar Halmstad närma sig de kötider som annars återfinns i större svenska städer. Kommunråd Bertil Andersson (S) anser att det är hög tid för staden att vakna.
– Vi måste inse att vi inte längre är en småstad, vi är en attraktiv växande kommun. Men ska staden vara attraktiv måste det finnas bostäder. Vi har en bra högskola. Många kanske skulle vilja stanna kvar i Halmstad efter att de studerat, men har då inte har möjligheten, säger han och tillägger:
– Det är ett pussel som ska gå ihop med arbete, bostad och kommunalservice. Det sker en eftersläpning. Jag känner att man inte riktigt har förstått att Halmstad nu växer fortare är man trodde för tre-fyra år sedan.
I kommunhuset noterar man (Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030) flykting- och anhöriginvandring som en orsak bakom befolkningsökningen i kommunen. Prognosen ser ut att kunna skrivas ner längre fram.
Men man ser också att det sker en föryngring av befolkningen: fler barnfamiljer än tidigare söker sig till Halmstads kommun. Unga familjer väljer också att i högre utsträckning är tidigare stanna kvar i de centrala delarna av staden även efter att de har fått barn. Samtidigt fortsätter gruppen äldre, över 85 år, att växa. Det ställer krav på fler äldreanpassade specialbostäder.
Enligt Länsstyrelsens prognos kommer bostadsbristen att vara fortsatt rådande under de tre närmaste åren, oavsett kommunens försök att hålla jämna steg. Kommunfullmäktige antog i vintras ett program som siktar på att bygga 750 bostäder årligen fram till 2025. Men Bertil Andersson menar att ansatsen inte är tillräcklig.
– I Halmstad har vi en befolkningsökning på över 1 500 människor om året som det ser ut just nu. Vi har redan en bostadsbrist, inte minst när det gäller ungdomar. Då får man spänna bågen lite mer.
