Under förra sommaren var trycket så stort att åderbråckspatienterna till och med hotade sjukhusets goda väntetidssiffror inom vårdgarantin.
– Ryktet har spridits om vad vi håller på med, säger Peter Danielsson, en av de kärlkirurger på sjukhuset som utför ”skumbehandling” av åderbråck.
I stället för ett öppet kirurgiskt ingrepp sprutar läkaren, via sond, in ett skum i den bråckdrabbade ådern vilket täpper till den och så småningom leder till att den skrumpnar ihop och försvinner.
– Jag fick mitt när jag var med barn i början av 1980-talet. Jag har haft stödstrumpa sedan dess och i bland har jag värk, berättar den medelålders kvinna som HP träffar när vi bevittnar ett ingrepp.
Hennes behandling behövde inte göras i någon av sjukhusets operationssalar, utan krävde bara tio minuter i ett behandlingsrum på kirurgklinkien.
Förutom sondinstrumentet användes en ultraljuds-scanner kopplad till en dator så att Peter Danielsson exakt skulle se var han placerade skummet och inte riskerade att täppa till mer vitala kärl.
Åderbråck et sjönk genast ihop och allt avslutades med några minuters massage och påklädning. Snart kan patienten lämna mottagningen och åka tillbaks till sitt jobb.
Sedan är det dags för nästa patient. Peter Danielsson och läkarkollegan Marie Göransson har sex besök inbokade under ett par timmar på förmiddagen. Danielsson är med på att beteckna det som behandling på löpande band.
Hallands sjukhus Halmstad, som under tre års tid hunnit utföra cirka 600 behandlingar, är inte ensamt om metoden. Peter Danielsson introducerade den här då han rekryterades från MAS i Malmö där man varit först.
– Metoden används nu även på några andra sjukhus och på inte så få enskilda mottagningar. Bland de sistnämnda sker det inte alltid med bra kvalité och kunnande. Det kan därför också vara angeläget att vi kan utföra den eller att patienter åtminstone kan få råd av oss, säger Peter Danielsson.
Det sagda berör genast den känsliga frågan om ingreppet är kosmetiskt eller medicinskt motiverat.
– Vi prioriterar patienter som har eller löper risk att få bensår och det måste finnas ett medicinskt skäl, säger Peter Danielsson.
En stor del av remisserna kommer från distriktsläkare men också från patienterna själva (egenremisser). Peter Danielsson uppger att de får motivera sig och oftast är det värk, krypningar och andra så kallade diffusa symptom som räknas upp, med en återkommande bisats på slutet: ”…och så ser de så fula ut.”
De flesta remisserna kommer också på våren och försommaren, när man lättar på sin klädsel och inte vill skylta med sin åderbråckskarta eller helt enkelt vill slippa gå med stödstrumpa.
– Men många har ett lidande av detta och det har betydelse i den individuella bedömning som vi alltid skall göra. Det är få patienter av dem som sökt sig till oss som vi sagt nej till, säger Peter Danielsson.
