Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171104-valgorenhet-556874_se.hp_1.jpg
Samarbeten mellan hjälporganisationer och företag gör det enkelt för människor att bidra till välgörenhet utan att behöva välja bland en uppsjö av hjälporganisationer.

Välgörenhetshandel ger ökade intäkter

Många vill förknippas med välgörenhet, både företag och vanliga människor. Samarbeten mellan hjälporganisationer och företag ökar – och det är en lönsam historia.

Du kan köpa tomater för några kronor extra där överskottet går till forskning. Chefen kan skänka pengar till barn på flykt i stället för julklappar till de anställda. Sådana företagssamarbeten är en ökande del av hjälporganisationernas intäkter.

- Det är också ett sätt för detaljhandelskedjorna att visa att man bryr sig om och supportar ett behjärtansvärt ändamål. Det bygger på vissa värden och att man skapar viss medkänsla som berikar även butikens varumärke eftersom de kan associeras med samma värden, säger Eva Ossiansson, ekonomiedoktor vid Göteborgs universitet.

Både Cancerfonden och Rädda barnen säger att deras intäkter från företagssamarbeten och även från privatpersoner ökar.

Dåligt samvete

Sofia Ulver är docent i marknadsföring på Lunds universitet och hon säger att företagssamarbetena är framgångsrika tack vare att det blir enkelt för givaren eftersom det finns ett överflöd av hjälporganisationer som vill att vi ska ge pengar till just dem.

- Det är jättesvårt för konsumenterna med dåligt samvete att välja av alla dessa. Vilken är bäst? Vem går mest pengar vidare från? Om då en butik har valt på förhand och jag ändå skulle köpa strumpor och så går pengar vidare till ett gott ändamål är det jätteskönt. Det är absolut det smartaste sättet, säger Sofia Ulver.

Men hon säger också att det är typiskt för de stora välgörenhetsorganisationerna att ha de här företagssamarbetena och hon undrar hur de mindre organisationerna ska klara sig i framtiden.

Vill bli synliggjord

Privatpersoner blir också en större del av kampanjerna. Genom att till exempel dela ett hjärta på sociala medier, odla mustasch eller dela en film där man häller en hink isvatten över sig kan man vara med och skapa uppmärksamhet kring en hjälporganisation. Eller genom att vi går omkring med produkterna som vi har köpt till stöd för en organisation.

- Vi vill gärna vara lite mer delaktiga. Vi vill också bli synliggjorda, vi vill också visa och boosta vårt eget varumärke, säger Eva Ossiansson.

Det ligger i linje med hur vi som kunder och konsumenter gillar att synas och höras i sociala medier-tiderna, enligt Eva Ossiansson.

- Det är samma sak med galorna där det är tydligt att man vill bli synliggjord, ditt namn får komma på den här lilla zippen längst ned i rutan.

30 miljoner produkter

Cancerfonden har precis avlutat årets rosa bandet-kampanj. Mikael Färjsjö, chef för insamling och engagemang på Cancerfonden berättar att det såldes över 30 miljoner produkter kopplade till kampanjen under oktober.

- I snitt köpte varje svensk minst tre rosa produkter. Man måste finnas med och göra det enkelt och smidigt för givarna, säger Mikael Färjsjö.

Men testamentsgåvor och månadsgivare står fortfarande för den största delen av Cancerfondens intäkter.

Fakta: Insamlade medel 2016

Så mycket samlade Sveriges tio största hjälporganisationer in 2016, avrundat till närmaste tiondel:

1. UNICEF Sverige: 793 miljoner kronor

2. Läkare utan gränser: 723 miljoner kronor

3. Cancerfonden 689 miljoner kronor

4. Rädda barnen: 538 miljoner kronor

5. Sverige för UNHCR: 473 miljoner kronor

6. SOS barnbyar: 384 miljoner kronor

7. Barncancerfonden 365 miljoner kronor

8. Svenska Röda korset: 319 miljoner kronor

9. Hjärt-lungfonden: 316 miljoner kronor

10. Världsnaturfonden: 312 miljoner kronor

Källa: Frivillighetsorganisationernas insamlingsråd, FRII

MEST LÄST