Finansminister Magdalena Andersson (S) kampanjar mot en höjd EU-nota när britterna lämnar EU. Arkivbild.
Finansminister Magdalena Andersson (S) kampanjar mot en höjd EU-nota när britterna lämnar EU. Arkivbild.

Tysk-svensk front i budgetfrågan

Regeringarna i Sverige och Tyskland är eniga i motståndet mot en höjd EU-nota för unionens medlemsländer. Notan kan inte höjas bara för att britterna lämnar unionen, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

ANNONS
|

- När EU får fler medlemstater då ökar budgeten, men när EU får färre medlemsstater minskar naturligtvis budgeten, säger hon efter ett möte med sin tyske kollega Olaf Scholz i Berlin.

Mötet med den nytillträdde tyske och socialdemokratiske finansministern Olaf Scholz kommer sedan Tysklands förbundskansler Angela Merkel uttalat sig positivt om reformer för att fördjupa samarbetet mellan euroländerna. Bland annat med en ny investeringsbudget och genom att omvandla stödfonden ESM till en europeisk valutafond med ett bredare mandat för stödinsatser till krisländer och som yttersta garant för att EU:s bankunion ska ha resurser för krisåtgärder.

ANNONS

Före EU-valet

Angela Merkel har dessutom klargjort att hon vill ha både reformförslagen och en uppgörelse om EU:s långtidsbudget på plats i god tid till EU-valet i maj 2019, en ambition hon delar med EU-kommissionen.

Magdalena Andersson, som bedömer att det är långt kvar till en budgetuppgörelse, ser inga hinder att utveckla ESM till en valutafond.

- Det är inget som vi kommer att motarbeta från svensk sida. Det är bra diskussioner och jag tror att det kan vara till gagn för eurosamarbetet – och därmed också för oss i Sverige, säger hon.

Öppna för diskussion

När det gäller investeringsmekanismen är hon mer tveksam. Magdalena Andersson vill se mer detaljer på plats innan hon tar ställning till om det är en bra eller dålig idé. En fond som i princip kan användas för att täcka upp för stora budgetunderskott i vanskötta ekonomier säger hon dock nej till.

- I grund och botten handlar det om att en del länder har för hög statsskuld för att klara av de här sakerna själva, säger Magdalena Andersson.

ANNONS

Hon tillägger att hon inte ser några problem med att strama åt EU:s lantbruks- och regionalstöd för att täcka upp för effekterna av att britterna lämnar unionen nästa år.

- Vi tycker det är bra om EU-budgeten fokuserar mer på sådant som skapar europeiskt mervärde, som en gemensam yttre gräns till exempel. Men att hålla på att skicka runt pengar mellan EU-länder skapar inte uppenbart ett mervärde, så det kanske man kan göra lite mindre av, säger Magdalena Andersson.

TT

Fakta: Svenska EU-notan kan höjas med 35 procent

EU-kommissionen föreslog i slutet av april i år en långtidsbudget för 2021–2027, där EU-avgiften höjs till 1,1 procent av medlemsländernas BNI. Fram till 2020 ligger avgiften på 1 procent av BNI.

Höjningen skulle för Sveriges del innebära en höjning av EU-notan på cirka 15 miljarder 2021, till en nivå som ligger 35 procent högre än snittavgiften som Sverige har betalat sedan 2014.

I kommissionens förslag finns även en modell för att fasa ut den rabatt som bland annat Sverige fått på EU-notan, som i fjol uppgick till drygt sex miljarder kronor.

Utöver medlemsavgiften drar Sverige in tull för EU:s räkning, som också finansierar EU:s budget.

Sammantaget är Sverige en av EU:s så kallade nettobetalare, det vill säga Sverige betalar in mer till EU än vad landet får ut i form av EU-stöd.

ANNONS