Marie Ehrling, Telias styrelseordförande, hoppas i och med domen i mutmålet sätta punkt för vad hon kallar "ett smärtsamt och kostsamt kapitel". Arkivbild
Marie Ehrling, Telias styrelseordförande, hoppas i och med domen i mutmålet sätta punkt för vad hon kallar "ett smärtsamt och kostsamt kapitel". Arkivbild

Telia hoppas få sätta punkt för muthärvan

Telias styrelseordförande Marie Ehrling hoppas att domen i den stora muthärvan, där tre misstänkta före detta Teliachefer frias, sätter punkt för en smärtsam och dyr process. På börsen tas domslutet emot med en axelryckning.

ANNONS
|

"Även om Telia Company inte har varit en del av tingsrättens mål mot de tre tidigare Teliaanställda, har det naturligtvis påverkat bolaget. Det är en del av en lång process som startade redan år 2012", skriver Marie Ehrling i en kommentar i ett pressmeddelande.

Nyberg och de två andra mutanklagade cheferna lämnade bolaget 2013.

"Smärtsamt kapitel"

Ehrling tillägger i sin kommentar att hon nu hoppas att det går att sätta punkt för "ett smärtsamt och kostsamt kapitel".

Enligt åklagaren Gunnar Stetlers åtal ska de tre före detta Teliacheferna för drygt tio år sedan ha mutat den uzbekiska diktatorsdottern Gulinara Karimova för att få mobillicenser i Uzbekistan. Men trots att Karimova fick pengarna anses hon inte mutbar enligt den svenska mutlagstitftning som gällde då eftersom hon saknade formell koppling till telekommyndighetens beslut. Alla tre frikänns.

ANNONS

Det är oklart om Stetler kommer att överklaga domen.

"För Telia Company, och för enskilda individer, har etableringen i Uzbekistan som inleddes 2007, fått mycket allvarliga konsekvenser. Företaget tog sitt ansvar för att fel hade begåtts enligt amerikansk och nederländsk lagstiftning i och med uppgörelsen i september 2017", skriver Ehrling.

Olika lagstiftning i olika länder

Enligt Telia innebär tingsrättens dom att 208,5 miljoner dollar ska betalas till antingen Nederländerna eller USA, inte till Sverige. Beloppet täcks av de 965 miljoner dollar i böter och förverkade vinster som Telia redan har gått med på att betala i den globala uppgörelsen med anledning av transaktionerna i Uzbekistan som Telia gjorde för två år sedan.

Enligt Telias chefsjurist Jonas Bengtsson var 2017 års uppgörelse det bästa för Telia även om de tidigare cheferna nu har frikänts.

"Det är inte ovanligt att samma händelse samtidigt kan bedömas enligt olika lagstiftning i olika länder och att resultaten kan skilja sig åt", skriver Bengtsson i en kommentar.

Teliaaktien, som tappat en dryg fjärdedel av sitt värde sedan våren 2015, rör sig försiktigt uppåt efter domen – i linje med Stockholmsbörsen i övrigt.

Rättad: I en tidigare TT-rubrik framstod det som att Marie Ehrling välkomnade att de före detta Teliacheferna hade frikänts. Det hon välkomnade var att domen kan sätta punkt för ett "smärtsamt och kostsamt kapital" i bolagets historia.

ANNONS
TT

Fakta: Telia på väg ur Eurasien sedan 2015

Teleoperatören Telia, med svenska staten som största ägare, har sedan muthärvan i Uzbekistan avslöjades 2012 sålt av nästan alla tillgångar i Eurasien. Försäljningsprocessen har pågått sedan 2015 och har dragit ut på tiden mer än vad Telia först planerade.

Avgörande steg i exit-processen togs i fjol när Telia gjorde sig av med sitt ägande i uzbekiska Ucell, Azercell i Azerbajdzjan, Geocell i Georgien och Kcell i Kazakhstan.

Telias tillgångar i Eurasien består i nuläget av ett hundraprocentigt ägande i Moldcell i Moldavien och en 24-procentig andel i Turkcell, den största mobiloperatören i Turkiet (via holdingbolaget Turkcell Holding).

Genom det indirekta ägandet i Turkcell har Telia kvar en viss exponering mot Eurasien, då Turkcell har tillgångar i bland annat Ukraina och Vitryssland.

Källa: Telia

ANNONS