Professorn: Räkna med låg ränta länge till

ANNONS
|

För tre år sedan fick vi nollränta för första gången, i dag är Riksbankens styrränta nere på -0,50. Är låg ränta ny regel nu?

– Riksbanken kommer nog höja oss ut ur nollräntan framöver – men jag tror det dröjer mycket länge innan vi når upp till en ränta på fem eller sex procent som vi hade för några år sedan. Låga realräntor är en långsiktig trend i hela världen. I princip överallt ser vi ett stort sparande som leder till att priset på lån blir lågt. Vi får troligtvis anpassa oss till ett lågräntesamhälle framöver.

Alla som läst grundkursen i nationalekonomi har ju lärt sig sambandet högkonjunktur – hög ränta och lågkonjunktur – låg ränta. Nu har vi högkonjunktur och räntan är på minus. Är det där helt daterad kunskap?

ANNONS

– Nej, det ser ut som om vi går in i flera år med god tillväxt och hög ekonomisk aktivitet – Riksbanken höjer troligtvis räntan i slutet av året och planerar sedan att höja flera gånger de kommande åren. Då kan de sedan sänka när konjunkturen mattas av. Sambandet gäller fortfarande, men på lägre räntenivåer.

I februari nådde Riksbanken till slut fram till målet om en underliggande inflation på 2,0 procent – efter flera års kamp. Varför tar det sådan tid att få upp inflationen?

– Dels har hög och billig produktion i Kina lett till en global prispress på varor, dels utvecklas lönerna mer långsamt än tidigare. Den trend med stora löneökningar vi hade i Sverige på 70 och 80-talet är bruten, nu ligger ökningarna på runt två, tre procent - det gör att Riksbanken inte heller får någon hjälp av löneinflation.

USA:s centralbank Federal Reserve har nu höjt sina räntor två gånger på tre månader och planerar två höjningar till under året. Det kommer uppgifter om att euroområdets centralbank ECB också diskuterar en höjning tidigare än väntat. Hur påverkas vår styrränta av det?

– När Federal Reserve höjer räntan stärks också dollarn och då blir den amerikanska importen, amerikanska varor, dyrare för oss att köpa – och det kan driva upp inflationen och få Riskbanken att höja räntan. Samma sak gäller varor från euroområdet, om ECB höjer sin ränta.

ANNONS

Hur ska privatpersoner, med exempelvis bostadslån, tänka när räntorna nu väntas stiga?

– De som har rörlig ränta på sina lån påverkas mer direkt än den som har bunden ränta. Men även om räntenivåerna stiger är de fortfarande på en mycket låg nivå. Bankernas marginaler på bolånen är också höga – de får i dag betalt av Riksbanken för att låna pengar som de sedan lånar ut till hushållen till 1,5-2 procents ränta. Det finns med andra ord marginaler att ta av även hos bankerna om räntorna skulle stiga snabbare än väntat. Konkurrensen på bankmarknaden fungerar dåligt i dag.

Men man behöver inte oroa sig för att bolåneräntan nu plötsligt hoppar till sex, sju procent?

– Nej, det är inte realistiskt i nuläget. Däremot är flera bedömare, av goda skäl, oroliga över att vi befinner oss i en bostadsbubbla. Bostadspriserna skenar samtidigt som hushållens skuldsättning ökar. Det är en farlig situation, men det är inte längremöjligt för Riksbanken att använda styrräntan för att ordna upp den. Det som behövs är i stället politiska reformer som minskade ränteavdrag eller en ny fastighetsskatt – men det är politiska omöjligheter i dag.

Fakta: Så funkar styrräntan

Styrräntan bestäms av Riksbanken, som är oberoende från regering och riksdag. En räntehöjning påverkar ekonomin på olika sätt.

  1. Lånen: Styrräntan bestämmer vad banker och finansinstitut ska betala för att låna av staten. Bankerna för i sin tur över kostnaden (och ofta en del till) till sina kunder som lånar pengar. Samma sak gäller med pengar du sätter in på banken – eftersom bankerna, i och med minusräntan, får betala för att ha sina pengar hos staten, får du också nollränta på ditt sparkonto. En höjd ränta betyder att företag och privatpersoner lånar och investerar mindre – vilket leder till minskad konsumtion och lägre tillväxt. Effekten förstärks av att bankerna, vid hög ränta också blir mindre benägna att låna ut till företag och privatpersoner – de kan ju i stället investera pengarna i något som ger dem bättre avkastning. Hushåll och företag börjar i sin tur istället spara ännu mer, och handla mindre, eftersom räntan på sparkontot stiger.
  2. Kronan: Styrräntan påverkar också värdet på kronan. En hög ränta stärker normalt kronan, en låg ränta försvagar den. Det beror bland annat på att högre svenska räntor gör det mer intressant för utländska investerare att placera sina pengar här och då ökar också efterfrågan på svenska kronor - vilket betyder högre växelkurs. När kronan stärks blir det billigare att köpa utländska varor samtidigt som svenska varor blir dyrare. Lägre pris på många varor betyder i sin tur minskad inflation.

Den 27:e april kommer nästa reporäntebesked från Riksbanken.

Källa: Riksbanken

ANNONS