Nordeas aktie rasar med drygt 6 procent i eftermiddagshandeln sedan storbanken meddelat att 6000 anställda och konsulter ska bort på 3–4 år.
Casper von Koskull föredrar att kalla nedskärningen, cirka 13 procent av personalen, en transformering.
- Det är generellt i organisationen. Det är inte fokuserat på ett område, ett land eller en funktion. Det är en förändring av hur vi jobbar. Det är en förändring av hur vi organiserar oss själva och hur vi servar kunder, säger han.
Oväntat stor
Oavsett vad den kallas, personalminskningen är oväntat stor. Men enligt bedömare är detta bara en del av problemet. Kursraset till den lägsta nivån sedan april beror främst på att många hade räknat med ett betydligt mer ambitiöst mål än att få ned kostnaderna till 4,8 miljarder euro till 2021.
- Det är en besvikelse för oss, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas.
Han tillägger att det nya målet ligger över kostnadsbasen 2016 och höjer samtidigt ett varningens finger för att personalminskningen kan skapa missnöje internt.
- Det är ofta sådant som sprider sig ut mot kunderna, så det är inte omöjligt att det blir värre härifrån, säger han mot bakgrund av att Nordea återigen hamnat på bottennivå när det gäller kundnöjdhet i en mätning gjord av Svenskt kvalitetsindex (SKI).
Färre bankkontor
Den så kallade transformationen innebär även färre bankkontor, antar von Koskull. Fast han har inte räknat på detta.
- Det blir säkert över en fyraårsperiod färre kontor, men den stora strukturella förändringen har redan skett så här ser jag ganska lite dramatik, säger von Koskull.
Han tillägger att bankkontoren även i allt högre utsträckning kommer att ägna sig åt rådgivning i stället för att hantera traditionella bankaffärer framöver.
I kvartalsrapporten pekar Nordea på en synkroniserat stark ekonomisk trend i de nordiska länderna. Men banken varnar samtidigt för geopolitiska risker och obalanser i ekonomin, främst i fastighetssektorn.
- Och när man tänker på bostadsmarknaden är det väl kanske närmast Norge och Sverige, säger von Koskull.
Alla bär ett ansvar
Han avstår från att säga om det är regeringen eller Riksbanken som bär huvudansvaret för obalanserna som nu skakar bostadsmarknaden.
- Jag tror att vi alla måste bära ett ansvar och verktygen för att få bukt med det här ligger på många, säger han.
Förutom penningpolitiken handlar det enligt von Koskull även om flyttskatten, fastighetsskatten och amorteringskraven.
- Men det är också en fråga om efterfrågan och strukturen på hyresmarknaden. Man måste titta på den här frågan brett och inte peka på enskilda personer eller institutioner.
TT: Det handlar inte om giriga banker?
- Absolut inte.
Fakta: Nordeas delårsrapport i siffror
Siffror i miljoner euro om inte annat anges.
Källa: Nordea