Under en rad år har flera av de stora elbolagen höjt sina elnätsavgifter kraftigt, runt 60 procent eller mer under en tioårsperiod och bland de värsta finns statliga Vattenfall. Och det på en monopolmarknad där kunder saknar alternativ. Det fick Ibrahim Baylan att agera härom året när han tillsatte en utredning, som i sin tur på förslag från Energimarknadsinspektionen renderade i en ny lag som klubbades i juni i år.
Det regeringen gör nu, några veckor före valet, är att anta själva förordningen på ett beslut som redan var fattat.
- Givet de parametrar vi känner till i dag kommer det förväntade resultatet av regleringen bli att för de allra flesta kunder kommer det att ske sänkningar av elnätsavgifter med motsvarande som mest 21 procent, säger Ibrahim Baylan på en presskonferens.
Först dyrare
Totalt ska kostnadsmassan för operatörer och elkunder sänkas med 60 miljarder kronor under den kommande fyraårsperioden 2020–2023.
Villaägarnas Anna Werner varnar för att löftet låter bättre än vad det är.
- Upp till 21 procent kan vara allt mellan noll och 21 procent. Och det kommer absolut inte ske från dagens nivåer. Höjningar väntar de närmaste åren först, säger Werner.
För först lär det bli sämre innan det blir bättre, åtminstone för kunderna. Fram till och med 2019 kan elbolagen höja elnätsavgifterna ytterligare.
De kunder som förmodligen har mest och hämta på den nya regleringen är de som drabbats värst. Många på landsbygden har fått se kraftiga höjningar, så det kommande året tror Werner att elbolagen kommer att höja mest i storstäderna.
Basindustrin i form av branschorganisationen SKGS välkomnar beskedet, att skapa en bättre balans mellan elbolag och kunder. Riksbyggen är också nöjt:
"Jag hoppas det blir ett stopp för de höga höjningarna av elnätsavgifterna som drabbat landets boende i många år", skriver Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen, i ett pressmeddelande.
Kritiska bolag
Elbolagen är förstås negativa och varnar för att beslutet riskerar klimatomställningen och att kapacitetsbristen i elnäten på många håll kommer att bestå när bolagen tvingas dra i bromsen.
"Kortsiktigt kan kunderna få lägre avgifter men på längre sikt riskerar kunder och samhälle att drabbas hårt av konsekvenserna av uteblivna investeringar. Vi vill inte att elnäten ska hamna i samma situation som järnvägen efter decennier av underinvesteringar", skriver Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen Sverige, i en kommentar.
Fakta: Marknad präglad av monopol
Den svenska elnätsmarknaden präglas av regionala monopol, som gör att enskilda kunder inte kan välja leverantör. Därför regleras vad som är skäliga avgifter och vilken ersättning elnätsföretagen rimligen kan ta ut för att driva sin verksamhet.
Vad elnätsavgifterna i praktiken hamnar på avgörs av Energimarknadsinspektionen, som tar fram ett maxbelopp för hur mycket elnätsföretagen får ta betalt av sina kunder under en fyraårsperiod. Nästa fyraårsperiod är åren 2020–2023.
En del av den nya regleringen handlar även om att förenkla och snabba på domstolsprocesser om elnätsavgifter.
Källa: Regeringskansliet