Yvonne Olofsson satsade på liten butik med stort utbud

Säg ”Pfaff” och de flesta Halmstadbor vet vad du pratar om. I mer än 50 år drev makarna Ing-Britt och Lasse Jonsson Symaskinscentralen, som butiken egentligen heter, på Karl XI:s väg. Sedan i höstas är det i stället Yvonne Olofsson, som förser kunderna med sybehör, byter dragkedjor, lägger upp byxor och servar symaskiner.

ANNONS
|

– Jag har en beklädnadsteknisk utbildning och har alltid sytt mycket. Men de senaste 14 åren har jag arbetat som vaktmästare, berättar Yvonne Olofsson.

En dag förra våren gick hon in på Symaskinscentralen för att köpa en dragkedja och såg skyltarna om att butiken skulle upphöra.

– Jag frågade Ing-Britt och Lasse varför de inte sålde butiken i stället, och det visade sig att de hade haft flera som visat intresse för att köpa, men ingen som fullföljt.

Yvonne började fundera, kanske det skulle vara något för henne.

– Jag kände att den här butiken får bara inte slå igen.

ANNONS

–––––––––––––––––––––––––––––––––

Läs även: Full rulle i 50 år(HP 13 maj 2015)

–––––––––––––––––––––––––––––––––

Några månader gick och butiken var fortfarande inte såld. Då bestämde Yvonne sig för att ta reda på mer.

– Jag ville ha en helhetsbild och verkligen veta vad jag gav mig in på, så jag tog hjälp och kollade upp allting väldigt noggrant.

Yvonne hade varit egenföretagare förut. Under några år drev hon en liten syateljé och visste att det kan vara tufft.

– Att sy upp ett plagg från grunden är väldigt tidskrävande, det ska provas och ändras. Det var svårt att få ekonomi i. Det här är annorlunda, här är det snabba jobb, som att laga en dragkedja eller göra små ändringar på plagg. Dessutom så fanns redan en inarbetad verksamhet, kundkretsen fanns och konceptet fanns. Det var i stort sett bara att kliva i skorna, säger hon.

I augusti tog Yvonne över butiken och de 10 000-tals knappar, band och andra sybehör i alla regnbågens färger, som fyller den lilla lokalen från golv till tak. Sedan dess har det varit fullt upp.

– Det är jättemycket att göra, men det är bara roligt. Många kunder säger att de är så glada att butiken finns kvar, vart skulle de annars gå med sina grejer?

ANNONS

När det blir en lucka mellan kunderna sätter sig Yvonne vid symaskinen.

– Jag arbetar alltid uppe i butiken, det trivs jag med och det ger en bra kontakt med kunderna.

Många kommer in för att de vill ha hjälp med lagningar, andra för att köpa material till egna sömnadsprojekt.

– Det är allt ifrån skräddare och tapetserare till vanliga människor som syr till sina barnbarn eller vill pimpa sina kläder. Det är roligt, för det är inte bara en trend som gäller i dag, det handlar mer om att sätta sin egen prägel.

I butiken finns också nya och begagnade symaskiner till försäljning och – kanske lite otippat – rollatorer.

– Jag har fortsatt i Ing-Britt och Lasses fotspår, säger Yvonne, som känner sig hemma i sin nya roll som butiksägare.

– Det är inte svårt att hjälpa kunderna, att laga plagg eller serva symaskiner. De sakerna kan jag. Det svåraste är nog allt pappersarbete, allt jobb som inte syns, men som måste göras.

ANNONS